Aftonbladet – 18 augusti 1865, sida 3

skulle passera derigenom. Något sådant kunde man icke vänta af hertigen af Vietoria. . Han har ingen orsak att undvika drottningens närvaro, liksom han också icke undvikit drottning Christines, och han känner sina pligter mycket bättre än man vill förutsätta om honom. NORD-AMERIKA. Som Kentucky icke hör till dei presidenten Lincolns emancipationsförklaring afsedda staterna och säledes slatveriet der de jure fortfar att ega bestånd, intilldess unionsförfattningen undergått en förändring i denna punkt, så har general Palmer, som är betälhafvare i departementet, missnöjd med ett sådant förhällande, börjat sätta ett nytt system i verket och göra ett slut på slafveriet genom att från staten aflägsna slafvarne. Han låter nemligen genom militärmyndigheterna kungöra, att hvar och en neger, som vill lemna staten, skall förses med pass, som försäkrar honom om fullkomlig frihet, så snart han kommit öfver gränsen. Under skydd af d nnakungörelse ha nu: Kams barn börjat en allmän utvandring från Kentucky; det Röda haf, som ekall skilja dem från deras förtryckare, är Ohio. Sedan den 1 Maj lära redan bortåt 60,00) negrer ha öfvergätt denna flod, och — säger en korrespondent — af de 210,000 slafvar, som Kentucky räknade vid krigets utbrott, skall sannolikt ett ganska ringa antal återstå, när slafveriet blir på grund af en författningsändring upphäfdt äfven här. Väl tillåta sig deras herrar på många ställen förfärliga tvångsåtgärder för att hindra negrerna att fly ötver till ett fritt område, men i sådana fall kommer snart militärmakiens tarka arm och lossar slafvens bojor. Jernbanor och ångbåtar äro förständigade att befordra en hvar, som erlägger sin passagerareafgift, han må vara hvit eller tärgad. Af de äåsigter, som gifva sig tillkänna i denna stat, sluter man, att flertalet af invånarne komma att rösta mot den nämnda grundlagsändringen ; dock torde möjligen ett annat tänkesätt göra sig gällande i samma mån som genom negrernas utvandring föremålet för meningsskiljaktighet försvinner. — Förfaringssättet vid sydstatsdomstolarne är numera, så snart negrer finnas inblandade i ett mål, temligen allmänt sådant, att mindre de speciella lagbuden än det sunda menniskoförståndet dervid tagas till råds — två ting, hvilka, som man vet, icke alltid äro identiska. Medgifves det färgade individer att aflägga vittnesmål inför rätten, då läter man lagen ha sin gång; hvarom icke, gör ?byrån för de frigifna anspråk på att uteslutande ega domsrätt i alla mål, der negrer äro parter. För att genomföra denna grundsats, låta militärmyndigheterna, om så pröfvas nödigt, med våld taga häktade negrer från civilmyndigheterna och inställa dem för byråns nämnd, hvilken vanligen förfar mycket mildt, ja, efter hvad många påstå, olvgligt mildt mot de anklagade. För att tvinga de plantageegare i Louisiana, som ej vilja odla sin jord och betala skatt, har regeringens agent :öreslagit, att dessa plantager det oaktadt skola skattläggas, hvarigenom egarne bli nödgade att sälja dem och ett nytt fält öppnas för nordens kapitaler. För närvarande är dock ställningen sådan, att jordegare från norden icke anse sig säkra till sina personer utan att ha militär i grannskapet. Rapporterna låta förutse, att bomullsskörden i år ej blir en fjerdedel och spckerskörden ejen tionde del af en vanlig skörd; deremot blir spanmålsskörden rikare än under något föregående år. Huru händelserna kunna inverka på menniskornas handlingssätt visar sig äfven deraf, att för sex månader sedan fanns i södern knappt en man, sow ej skulle försäkrat, att han hellre ville tusen gånger dö än underkasta sig att begära nåd af unionsregeringen. Nu ha konfederationens förre vicepresident Stephens och nästan alla genera ler, Lee inbegripen, begärt pardon. De flesta af de mera framstående sydgeneralernas ställning är mycket bekymmersam. Få af dem egde någonting mer än sin lön i den gamla armen; de ärg nu utan ett öre, finna sina vänner lika blottställda, ha icke ringaste utsigt att 1å återinträda i unionsarmån och äro i allmänhet för gamla att ingå på en ny lefnadsbana. Rinande förhållandet mellan Förenta Staterna och Kanada skrifyee från Newyork till Kölnische Zeitung; Hvad nanada beträffar, befann sig för fyra år sedan denna engelska besittning i en utomordentligt gynnsam ställning gentemot Förenta Staterna, och detta på grund af slafhällarnes dominerande politik. För tiugo, ja, ännu för tio år sedan voro kanadenserna starkt benägna för att inträda i unionen. Sydstaternas politici gjorde fördenskull till sitt ögonmärke att tysta dessa unionistiska sträfvanden, emedan Kanada skulle ha förstärkt norden med en eller två nya stater och sålunda stört den konstlade jemnvigten mellan norr och söder. För detta ändamål afslöts år 1854 det så kallade reciprocitetsfördraget, som tillförsäkrade södern två väsentliga fördelar. Det gaf kanadenserna till skänks alla de förmåner, som annars endast inträdet i unionen skulle beredt dem, samt möjliggjorde för det andra en täflan mellan Kanadas åkerbrukare och de norra staternas, hvilken hufvudsakligast kom den bomullsalstrande södern till godo. Huru föga