Aftonbladet – 16 augusti 1865, sida 3

Mrs Scot såg ut som om hon tänkte att letta icke var mycket, men hon sade blott: uMr Carnoosie fär afgöra det, sir.4 eNaturligtvis; men ni kan ge honom en eller annan liten vink. Han har höga tankar om er, mrs Scot.4 Mrs Scot kände ingenting om den saken, men bon tillät mr Gervoise leda henne fram och tillbaka utåt gatan samt lät honom tala till hennpå sitt förnäma, artiga och öfvertalande sätt; och eaken stod redan ganskn väl för mr Gervoise, då Gi bert och Beatrice vände om hörnet och kommo sprin gande emot dem-band i hand. Mrs Scot visste blott att mr Gervoise hade nägra rum i Grays Iun; om hans bostad i Kensington hade hon icke den ringaste aning. Hon trodde att rummen fullkomligt svarade mot hans behof, och kunde aldrig falla på den tanken, att hän var i selånd att känna sig ensam der och söka mrs Gordons och Beatrices sällskap. Till ein ötverrackning sög hon att dessa barn kände honom, och med en bäde forskande och misstrogen blick be: traktade hon Beatrices lilla mörka ansigte. God morgon, mina små, sade mr Ger. vaoise helt flyktigt. Se efter barnet, Gil bert4, och vinkande med handen gick har vidare. uJag har sett det der ansigtet förr, sad mrs Scot, i det hon såg efter Beatrice, son äfven stod och säg efter henne. Jag ha sett det på Carnoosie. Nej; min bästa mrs Scot, det bar n inte; flicken är född i Spanien och ba inte varit mer än tre månader i England. tJag sade inte alt jag sett flickeh; jag sade att jag hade sett hennes ansigte. Mr Gervoise höjde ögonbrynen och log men ehuru mrs Scot såg honom rakt in ögdnerr, kunde btm dock kö upptäcka de