Aftonbladet – 15 augusti 1865, sida 2

ten efter sig, blickade han slugt på annonsen i fönstret. Ett rum att hyraX, tänkte han; om jag inte mycket misstar mig, blir det snart tvä. Mr Gervoise spatserade till ändan af Plough Lane, fick tag i en ledig cab, som for förbi, och körde tll det gamla huset vid stora Ormond Street. Denva gång var det mrs Scot som öppnade för honom. Nå, mrs Scot, hur må vi i dag?4 frågade mr Gervoise. Klent, sir. cOch lynnet dåligt?4 Ja visst, sir, vi ha alltid dåligt lynne. Mrs Scot gat endast korta svar. Hon var tydligen icke fallen för att konversera, och mr Gervoise aktade sig väl för att vara enträgen. Han gick sakta upp för trappan och in till mr Carnoosie. Den gamle mannen satt lutad öfver elden, med händerna på knäna i samma ställning som den föregående aftonen; men då han såg upp, observerade mr Gervoise att mr Carnoosies lynne icke var detsamma som förut. Han säg butter och retlig ut. Glad att se er, mr GervoiseX, sade han, ehuru icke ett spår af glädje visade sig i hans bleka ansigte. Och jag för min del är glad öfver att ni ser så frisk ut, svarade mr Gervoise i det han tog en stol och satte sig vid hans sida. CSå-n! ser jag frisk ut! Jag skulle se frisk ut med den sorg som bor inom mig! Ack ja, det är sannt — högst bedröfligt.4 Det är mer än bedröfligt; men edra gossar äro lefvande och raska, så att ni inte kan fatta det. Jag har förlorat två hustrutX, sade mr Gervoise med känsla. Jag skulle hellre velat mista tio sådana än en af mina gossar, och de äro båda bä