Aftonbladet – 12 augusti 1865, sida 2

mr Gervoise i varm och förtrolig ton; vi skola öfverlemna allt åt tiden att afgöra, min bästa fru Gordon.? Efter en veckas förlopp säg Rosemary Cottage helt annorlunda ut än förut. Välmåga, trefnad och ett behagligt lif — mr Gervoise var mycket liberal och önskade, som han sade, ett godt och rikligt bord — tvenne tjenare, kontanter och nya kläder hade åstadkommit en stor förändring i mrs Gordons känslor och utseende. Hon såg lycklig ut och var helt glad och liflig. Beatrice hade äfven föränd:ats till sin fördel. Hon hade slutat med sina husliga bestyr och var nu en nätt klädd ung flicka, som i sällskap med Gilbert gnodde omkriog på Kensingtons vägar och stigar — ack, hvilket ljust skimmer låg icke utbredt öfver hela deras lilla verld! — eller lekte med honom hemma i det lilla kabinettet åt ården, medan mr Gervoise och mrs Goron, som hade en hel hop att bestyra med sina räkenskaper, sutto och spräkade i det yttre rummet. Mrs Gordon satt en afton allena i detta rum, precis en vecka efter sedan mr Gervoise hade flyttat in. Han hade varit mycket treflig och språksam under middagens lopp, men måltiden var icke väl slutad förrän han reste sig upp, tydligen i afsigt att begifva sig ut. Mrs Gordon betraktade honom helt öfverraskad. Mr Gervoise förklarade att han hade en vän vid Bayswater, hos hvilken han skulle tillbringa en del af aftonen i och för en temligen obe: haglig affärs skull. Vännens hustru hade rymt sin väg och tagit med sig tre af de fem barnen. ?Åh, det är förfärligt !? sade mrs Gordon. Den menskliga naturen !? genmälte mr Gervoise helt skonsamt.