Aftonbladet – 9 augusti 1865, sida 2

Signaturen Ö. blef nu Wollerts oåtskiljaktige vän. De hade gemensam kassa, d. v. s. Wollerts kassa stod ständigt öppen till vännens disposition. De hjelptes åt att ordna Waollerts poemer, hvilka signaturen Ö. funno särdeles utmärkta, och lofvade han attsöka på bästa sätt försälja dem. Stundom voro de på litterära seancer hos Corinna, och Wollert, alltmera ärelysten, brann af begär att formera utmärkta personers bekantskap. Alla förespådde honom en blifvande storhet, ehuru ingen fått höra en enda rad af det vår hjelte hade skrifvit. Han presenterades öfverallt som litteratören Wollert. Hvad har han skrifvit?4 frågade man hvarandra, Det skall vara en hemlighet, hviskade man tillbaka. Det är ett stort skaldeämneX, försäkrade Ö., som ständigt framhöll sin väns förtjenster. En afton framräckte Corinna några af