Aftonbladet – 9 augusti 1865, sida 2

itteratur med en bok om BStenriget og jeldleren?, som af fackmännen lofordas äsom ett särdeles lyckadt arbete. Utom de 600 specier, som årligen använ. las för vetenskapliga resor i Norge och afl. wvilka naturforskarne i allmänhet få brorsotten, disponerar universitetet en dylik sumna af det Rathkeska legatets räntor, hvilen uteslutande användes till naturvetenskapliga resor inom fäderneslandet. De fleste af våra yngre och äldre naturforskare kunna derföre hvarje sommar begifva sig uppåt landet och undersöka de särskilda listrikterna, hvarpå vi i det med statsmedel understödda ?Nyt Magazin for Naturvidenskaberne? mottaga vidlyftiga förteckningar öfver de undersökta trakternas flora och fauna, hvilka åter af de äldre mästarne sammandragas och samlas i större öfversigter. Den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, som f. n. räknar icke mindre än 16 professorer, lektorer och docerande stipendiater, förlorade sin mest lysande celebritet, då Christohper Hansteen för fyra år sedan drog sig tillbaka från universitetet. Had Sars på sin tid var för Strilernas land, det var Hansteen för hela Norge: vetenskapens erkände mästare, hvilkens forskningar få här hemma kunde följa med, men för hvilken alla hyste en instinktmessig, aningsfull vördnad, ända ifrån bonden, som kom in till staden för att helsa på Almanakmanden?, till den hushållsaktige j storthingsrepresentanten, som eljest var sparsam nog, men som villigt öppnade statens pung, så snart det gällde att tillfredsställa en önskan af Hansteen. Annu lefver han som vår vetenskaplighets Nestor på det vackra observatorium som staten bygt åt honom; men den nimbus, som engång omgaf honom, är längesedan försvunnen. Ej som skulle man hafva vägt honom såsom vetenskapsman och funnit honom för lätt; det lärer nog dröja ännu, innan någon hos oss förmår ens fullständigt uppfatta det oerhörda dagsverke, han utfört. Men Hansteen är, hvad man här kallar, fritänkare — något som i Norge är nästan värre än att vara Mmuhamedan; han har ej lärt att böja sitt förnuft under den moderna ortodoxiens vanvett, och derför är han redan för längesen bannlyst. För ett par dagar sedan, då han fann sig föranledd att i vetenskapens namn protestera mot den i mitt förra bref omnämnda, förflugna spådomen af professor Johnson om verldens nära förestående undergång, hade det enligt den tidnings egen förklaring, i hvilken hans artikel omsider blef tryckt först efter förnyade yrkanden? lyckats honom att få sin artikel publicerad. Detta lilla drag är alldeles karakteristiskt för den anda, som råder i vår forskning, och betecknar bättre än en Jång redogörelse de gränser, som tidsandan och den läsande allmänhetens intressen utstakat för vetenskapligheten i Norge. Man får gunstbenäget lof att i all oskuld samla blommor och kika på stjernorna, skrifva om blötdjur och gråsten eller rota i gamla sagoböcker — men ej ett steg längre; ty eljest står mar i en siberisk öcken, mera folktom och kal än den, genom hvilken Hansteen en gång kämpade sig fram.