Aftonbladet – 8 augusti 1865, sida 3

äro mycket små. Skulle ryktet om hr Bismarcks förestående afgång bekräfta sig, så torde dock ändamålet kunna vinnas lättare än man vågat heppas. ÖSTERRIKE. Universitetet i Wien har firat sitt 500åriga jubileum. Vid den bankett, som afslutade festen, tog förre statsministern Schmerling till ordet och talade till förmån för den tyska enheten. Han slutade sitt tal med orden: Farväl till härnäst, i Frankfurt ! ITALIEN. Koleran i Ancona är i tilltagande, och fallen ha stigit till 40—50 om dagen. Allt hvad som kommer från Ancona, både lefvande och liflöst, lägges under karantän. Äfven Florens och andra städer hemsökas af farsoten. De fanatiska klerikala bladen beteckna koleran såsom ett himmelens straff och antaga för afgjordt, att Rom skall fritagas från sjukdomen, medan hela den öfriga delen af Italien blir anstucken deraf. Franska soldater ha häktat flera röfvare i provinsen Frosinone. En till eremit förklädd karl mötte på stora landsvägen en erson till häst, och då han var tätt invid honom, drog han upp en pistol och hotade att skjuta honom, om han icke genast lemnade honom sina penningar. Ryttaren drog härvid upp sin börs och kastade den på marken; men då eremiten böjde sig ned för att taga upp den, gaf han honom ett dödligt slag med en käpp. Några franska soldater, som kommo förbi, undersökte den föregifne eremitens kläder och funno bland annat en hvisselpipa, med hvilken de gåfvo en signal, som framlockade flera af bofvens kamrater, som genast blefvo gripna. — Ett ohyggligt dåd har i dessa dagar blifvit föröfvadt vid neapadlitanska gränsen. Några röfvare grepo nemligen en stackars bonde och begrafde honom lefvande i en grop med hufvudet nedåt, och på hans ur marken uppstickande ben fästade de ett papper med påskrift: ?Raphael Petricca, gränsmärke?. NORD-AMERIKA. Uti unionsstaterna antager striden mellan det radikala och moderata partiet, eller republikanerna och demokraterna, med hvarje dag allt större dimensioner. Den fräga, som vid öppnandet af nästa kongress kommer att bereda regeringen den största svårigheten, är frågan om negrernas rösträtt. I en korrespondens från Newyork till Times af den 31 Juli heter det, att icke blott presidenten Johnson personligen, utan hela det nuvarande kabinettet är emot ett sådant steg, icke derför att det är till sin grundsats förkastligt, utan emedan det är opraktiskt och för ögonblicket omöjligen låter verkställa sig. Deremot har bildat sig ett stort parti, som förklarar slafemancipationen för illusorisk, så länge den icke är genomförd i alla sina konseqvense ; deua parti ämnar motsätta sig närvaron af sydstaternas representanter i kongressen, så framt man icke uppfyller dess anspråk på negrernas fullständiga befrielse. Man befarar till följd häraf, att presidenten icke skall erhålla majoritet på kongressen. Valen till den förestående kongressen, som sammanträder i December, börja redan i Augusti. Rörande det tal, eom unionens generalpostmästare, mr Blair, hållit i Maryland till förmån för ?Monroedoktrinen, anser den nämnda Times-korrespondenten det icke ha mycket att betyda. Blair påstod, att Monroedoktrinen (Amerikas rättighet att ensamt ordna amerikanska angelägenheter) öppet blifvit kränkt af kejsar Napoleon, och att presidenten Johnson icke uppfyllde sin pligt möt landets ära, om han icke upprätthöll Amerikas integritet. Om statssekreteraren mr Harlau berättas till och med, att han vid en audiens skall ha yttrat, att Frankrike snart skulle upphöra att existera (!) om det icke utrymde Mexiko. Men dessa herrar — säger Times-korrespondenten — tro uppenbarligen, att deras blotta hotelser skola vara tillräckliga att förmå kejsaren af Frankrike att återkalla sina trupper från Mexiko. Emellertid äro dessa demonstrationer obehagliga för regeringen, som åtminstone för ögonblicket är obetingadt fredligt stämd. En internationel bro öfver Niagara skall byggas. De kanadiska och amerikanska jernbanbolagen ha omsider kommit ötverens om en plan. Bron skall komma att:kosta omkring två millioner dollars. Staden Buffalo skall bli centralpunkten för jernbanorna. General Lee, som nu bor på ett landtgods i Virginien, arbetar på en historia om sina fälttåg. Arbetet, som tros bli färdigt nästa höst, börjar med hans öfvertagande af kommandot öfver den konfedererade armån i norra Virginien efter slaget vid de Sju Tallarna (Seven Pines) i Juni 1862 och skall gå till kapitulationen den 9 April 1865. Äppelträdet, under hvilket Lee gaf sig åt general Grant, har försvunnit, men lefver åter upp i små dosor, tandpetare, m. m. De amerikanska kuriositetsjägarne eller spekulanterna föllo ögonblickligen med verkligt raseri öfver trädet. Innan man visste ordet af var det fäldt, söndersågadt och skuret i bitar. En liten tobakspipa, som en soldat skar ur ett stycke af roten, betaltes med 20 dollars. Färtackning