STOCEHOLM den 8 Aug. Landtbruksmötet i Malmö. CBref från Aftonbladets korrespondent.) Malmö den 6 Aug. Festdagarne äro till ända. Sedan gårdagen föra jernvägen och ångbåtarne åter nya och nya skaror härifrån, liksom de under nästförflutna dagar fört dem hit. Det har föröfrigt under hela mötestiden varit ett oupphörligt både tilloch afflöde af resande, enär en myckenhet af dem,som i dessa dagar gästat Malmö, alldeles icke uppehållit sig här under hela mötestiden, utan ofta blott för en eller annan dag. Isynnerhet har detta varit förhållandet med den stora mängden skåningar, hvilka nu med de jernvägar, som genomkorsa provinsen, kunna beqvämt göra resan hit och åter på dagen, samt ändå hafva en rätt god stund öfrig att se sig om härstädes. Sammalunda har förhållandet varit med våra grannar danskarne, som kommit hit öfver på några timmar, besett våra utställningar, och på aftonen vändt åter till sitt land igen. Huru många resande, som under mötestiden besökt Malmö, lärer under sådana förhållanden icke kunna utrönas, ty äfven om man finge en uppgift på det antal passage rare, som blifva på jen väg och ångbåt hit och hänbefordrade blefve dessa siffror föga upplysande, då de flesta farit härifrån och tillbaka en eller flera gånger. Af mera långväga resande är det väl få som icke sålunda gjort en utflygt till Köpenhamn och en annan till Lund, för att icke tala om de af mötesdeltagarne en masse företagna besöken på Alnarp samt i Landskrona och Säbyholm. Såsom deltagare i mötet ha antecknat sig omkring 1800 personer. (Den exakta siffran var i går e. m. 1797 och det är ej troligt att några sedandess tillkommit.) Lösa inträdeskort till landtbruksutställningarnelära utgifvits till ett antal af omkring 3000, en siffra, på hvars tillförlitlighet jag dock icke är alldeles viss. Af främlingar, som bivistat mötet, hafva naturligtvis danskarne utgjort det ojemförligt största antalet; men äfven ett icke obetydligt antal norrmän och finnar hafva infunnit sig, och man har icke heller saknat referenter för det stora fäderneslandet?. Pressen har varit representerad icke blott af korrespondenter för de större svenska tidningarne, utan äfven af korrespondenter till flera både danska och norska blad. Det är isynnerhet utställningarne, som ådragit sig främlingarnes uppmärksamhet, och bland dem måhända mest industri-utställningen, med hvilken man också redan sett hitkomna danska blad flitigt sysselsätta sig. Mötet afslutades ofticielt i går, men faktiskt torde Maimö stads fest i förgår afton kunna betraktas såsom afslutningshögtidligheten; ty de sammanträden, som i går egde rum, voro jemförelsevis fåtaligt besökta. Åtskilligt af rätt mycket intresse förekom likväl dervid. Innan jag sysselsätter mig dermed, vill jag dock 1 största korthet omförmäla det hufvudsakliga af hvad som förekom vid torsdagens sammankomster. Vid nämnde dags allmänna sammankomst behandlades först frågan, huruvida en omarbetning af nu gällande lagar och författningar rörande åkerbruket är af behofvet påkallad; och, om så är förhållandet, huru en dylik omarbetning skall kunna lämpligen åvägabringas. Ryttmästaren Möller föredrog rörande detta ämne ett längre skriftligt anförande, hvilket var af det stora intresse, att det synes förtjena att i sin helhet komma till Aftonbladets läsares kännedom, och jag anser mig derföre icke böra söka här sammanfatta de särskilda punkter, i hvilka hr Möller ansåg vär lagstiftning i berörde ämne bristfällig och den riktning, i hvilken han önskade se den reformerad. Frågan huruvida de arbetsplaner och undersökningar, som af statsagronomerna uppgöras, borde erhålla laga vitsord inför domstol, besvarades jakande af mötet, på tillstyrkan af presidenten Mörner och professor Arrhenius. I ett sammanhang med denna fråga diskuterades den rörande organisationen af statsagronomernas verksamhet. Näågra talare önskade att hushållningssällskaen måtte eruålla en vidsträcktare rätt att rfoga öiver agronomerna, men detta bestreds af grefve Mörner, som sökte visa fördelarne deraf, att orduandet af agronomernas verksamhet befinner sig i landtbruksakademiens händer. Om ett förslag att för beredning af denna fråga nedsätta en komite visade sig meningarne ganska delade; men då ordföranden förklarade sig anse densamma ha blifvit med nej besvarad, fick dervid bero. Vid sammanträdets öppnande framfördes af grefve Holstein Holsteinborg, president för den danska landtmannaförsamlingen, en inbjudning från denna till mötets ledamöter att i slutet af Juni eller början af Juli nästkommande år infinna sig vid det allmänna danska landtbruksmötet i Aarhus. Den för afgifvande af förslag om önskligheten och organisationen af särskilda kreditanstalter för jordbrukets behof nedsatta komit (hrr Mannerskantz, Hedlund och Swartz, hvilka tillkallat kammarherren Trolle och ryttmästaren G. Lagerhjelm) afläto nu berörda förslag. I detsamma erkände komiten behofvet och önskligheten af sådana kreditanstalter, som genom omsättningslån på en tid af 3 till 5 år kunde mera verksamt uppfylla jordbrukarens behof af förlag, och ansåg komiten att detta ändamål kunde vinnas antingen genom en uteslutande för jordbruket afsedd bank eller enom de enskilda bankernas och riksbanens bemödande att tillmötesgå jordbrukarnes behof; hvarjemte komiterade föreslogo att mötet måtte uttala sin opinion om önsk