Aftonbladet – 1 augusti 1865, sida 3

HROKUNSENR al Damwnark fiöe St aleFpasse rade härigenom förlidev natt 2å väx till Kör penbamn. Kristianstads—Hesslehoims-banans invigning. (Bref från Aftonbladets korrespondent.) Kristianstad den 29 Juli. Denna dag har för staden Kristienstad och ortea deromkring varit en stor och betydelsefull dog. Man har högtidligen invigt den kommunikatioasled, genom hvilken staden kommit i beröring med det stora svenska jernvägsnätet och derigenom med hela det europeiska kommunikationssystemet; man har hatt olädjen se landets konung ötvervara invigowgshögtidligheten, och man har slutligen lätt på sitt första ban tig föra två konungar. Också firades dagen i allo såsom en höstidsdag, och detta icke blutt at stadens invänare, utan äfven ar den kringliggande orte allmoge, som hade kommit högtidsklädd tillstädes dels i eliva siden, dels vid stationerna och vä Ivergångarne å den nya banan samt anksytningspunkten med södra stambanan, Hessleholms station. Kristianstad—He som förhällaudet varit med äts E al statsbanorna och andra bibunor vid deras Öppvande, ännu icke alldeles fullboördad med atseende å åtskilliga till densamma hörande byggnader, unläzgningar samt ena del ar rörliga materielen. De för bunan beställda passagerarevagnarne (till en del från Lanuenstein 1 Libeek (2) till en del från Kockum i Malmö) lära inträffat något sednare än beräkuadt varit, så att de icke hunnit uppsäitas. Man hade derföre sett sig nödsakad att för invigningen låna passagerarevagnar från statstunan. Dessa vagnar, jemie två täckta och en öppen statsvagn för konungen och hans svit, ofgingo från Hessieholm vid 10-tiden i dag på tförmiddagen, medförande chefen för vägoch vatten byggnadskären, öfversten Modigh, och cheien för södra vägoch vattenbyggnads distriktet, majoren Reimners, hvilka herrar under den med sakta fart företagna fården ti Kristianstad besigtigade banan. Dessutov medlöljde åtskilliga tull invigningsh higheten inbjudva persener, såsom c: för statens jeruvägsbyggnader och för stateus jernvägstrafik, ötverste Beijer och generaldirektör Troilius m. fl. Tåget framkom strax iöre kl. 12 tull Kristivustad och några minuter sednare tförkunnade kanonernas dän att konungen anländt från Beckaskog. Vid denna tid började dagens högtidligheter med bön och tacksägelse i stadens kyrka. Det herrliga, ljusa templet, med sitt af smäckra granitpelare uppburna luttiga hvalf, sina med rika sniderier sirade bänkar och läktare, var ända till trängsel uppfyldt ar åhörare. Sången, som leddes af skolupgdomen, ackompagnerades af orgel och blåsinstrumenter. Stadskomministern i Kristia stad, kyrkoherden i Husaby, Hörman, höll från predikstolen predikan och bön, nedkallande himlens välsignelse ötver det fullbordade verket. Efter gudstjenstens slut samlades de egentliga deltagarne i invigningshögtidligheten i den invid stadens vestra ytterkant belägna vackra offenthga promenaden, benämnd Tivoli, der i restaurationslokelen en subskriberad dejeuner var anordnad och dit konungen kort efter sin ankomst begilvit sig. Byggnadens yttre var smyckad med flaggor, vapensköldar och rika eklöfsguirlander. Festsalen hade blott en enda, men särdeles vacker dekoration: en grupp å salens fondvägg på smakfullt sätt uppdraperade svenska, norska och danska flaggor, å midien sammanhållna af en vapensköld med konungens chiffer. Bordsprydnaden förtjenar äfven nämnas för sin etfektrika enkelhet. Det var en enda stor liljesiängel, resande sig från en blomstergrupp och ästadkommen på sådant sätt, att man kring en uppåt afsmalvande, flera fot hög staf, fästat tvätt invid hvarandra friska hvita liljor, lätande mellan hvarje blomma framsticka ett grönt blad. Mot slutet af måltiden föreslog Kristianstads läns höfdi g, frih. Rappe, konungens skål i följande ordalag: Inom hvarje samhälle inträffa någon gång tidsmomenter, som, huru åren än framlöpa, alitid qvarstå som glanspunkter for minnet. Den dag som nu är, är för detta samhälle ett sådant tidsmoment. Da E. M. om en stund, vi våga hoppas det, nåklarar Kristianstad —Hessleholms-banan för allmänna trafiken. upphör denna orts ande atskilda läge och skull den nyburna friheten oka vårt mod och håg till täflan med öfriga landet i hvarje ädel idrott, ty ångans krait fortskyndar ick enast utbytet af materiella produkter utan ä a af menniskoandens. E. M.. al skaparen danad att gå i spetsen för alit som medverkar till nationens storhet och lycka. har, genom användandet at sina höga naturgålvor. längesedan tillvunnit sig en odelad beundran. kärlek och tacksamhet, och ber jag fa försäkra E. M.. att icke något samhälle hfligare ön detta kan hysa dessa känslor — det är med hjertat häraf upptyldt jag utber mig naden få föreslå en underdanig skål för E. M. Skälen cracks wnder tootarer och hurrarop, samt beledsagades af folksången. Näågon stund sedrare föreslog konungen en skäl för siaden Kristiunstads välgång, erinrande dervid om de minnen som fästade honom vid denna ort. Slutligen uttryckte borgmästaren Clairfelt, såsom stadens målsman, des tacksamhet iör det H. M. täckts med sin närvaro hedra den för detta samhälle betydelsefulla högtid, som i dag begicks, och utbragte hr Clairfelt ett af lifliga hurrarop besvaradt lefve konungen! Deltagarne i festen uppbröto nu, och aftågade till bangår en med Wendes artillerivegementes musikkår i spetsen och följda af en kring festlokalen församlad betvalig