Aftonbladet – 29 juli 1865, sida 3

ht AA a storiens betydelse för — den historiska undervisningen i nordiska skolor. Daas bok ignorerar ej, på det gamla vanliga viset, den lilla del af verlden, som finnes utanför — Europa. Förl. har väl trott, att de verldshistoriska händelser, om hvilka t. ex. namnen Clive, Warren Hastings, Bo livar, Washington och Abr. Lincoln erinra, ej äro alldeles likgiltiga för en lärobok i verldshistorien. Skulle vi ej kanske gifva honom rätt så häruti som i den uppfattning af det historiskt betydelsefulla, hvilcen vid sidan af litteraturens och konstens heroer inrymt en plats år Arkwright och Cartwright, Watt och Fulton, Stephenson och Örsted, Daguerre och Jenner? Hr Daa slotar sitt förord med löfte om en lärobok äfven i gamla historien, som sannolikt ej kommer att låta Jänge vänta på sig. Vi vilja sluta vår anmälan med uttalande af den förhoppningen, att hr Daas arbeten måtte få göra gagn äfven i svenska skolor. Det språk, eller rättare den munart af det gemensamma nordiska språket, hvarpå de äro skrifoa, kan naturligtvis ej vara till hinder derför — åtminstone på det skolans stadium, der nyare historiens läsning vidtager — då ju dansk-norska skriftspråket i skolan studeras. Blefve blott såsom grundsats erkiändt, att de bästa tilloängliga läroböcker böra väljas utan afseende på om de äro skrifna på den ena eller andra nordiska munarten, skulle dermed ett hufvudvilkor för vår skolbokslitteraturs förkofran och uppblomstring vara fylldt. Heder åt den skola, som först bryter isen! Tryckt redan i fjol, men först i dessa daäl oss tillhandakommet, är tredje och sista äftet af kaptenlöjtnant H. J. Millers bearbetning af den berömde Maurys Hafvets fysiska geografi och meteorologi, hvars första häfte förliden sommar anmäldes i detta blad. Hafvets fysiska geografi och meteorologi? är ej blott titeln på en ny bok, detärnamnet på en ny vetenskapsgren, vittnande om det menskliga snillets och forskningsbegärets omätliga resurser och af största praktiska vigt. Den talangfulle bearbetaren, förut särdeles fördelaktigt ränd genom ett värderikt krigshistoriskt arbete (PFremstilling af Sökrigshistoriens vigtigste Begivenheder?), har utfört sitt värf med synnerlig pietet och omsorg. Ej blott har han bemödet sig och lyckats att i en verkligt populär form återgifva de märkvärdiga vetenskapliga undersökningar och resultater, som i den för tio år sedan utgifna första upplagan af Maurys verk första gången framträdde som en helt ny disciplin. Han harl: äfven genom brefvexling med Maury tillegnat sig och sitt arbete de upplysningar, hvarmed den nya vetenskapen sedan riktats. Äfven den omständigheten, att den norska bearbetningen är betydligt billigare : än originalet, bör framhållas. Hela verket (332 sid. 8:o med många träsnitt och tio li.ograferade plancher) kostar 1 specie 48 skill. norskt. Att i korthet antyda arbetets innebåll, torde lättast låta sig göra genom följande atat ur Maurys inledning. I detta arbete? — yttrar han — skola vi behandla hafvets vindar och strömmar, luftens och haf vets omlopp. hafvets djup och temperatur, de under som döljas i dess djup, alla de fenomener som visa sig på dess yta. I det hela skola vi behandla vefvets verksamhet, dess salter, dess vatten, klimater och inbyggare och allt som kan vara af intresse för handel och samfärdsel; ty allt sådant tillhör denna gren af vetenskapen.? Särskildt skulle vi vilja rekommendera detta för ung och gammal lika läsvärda arbete till premiebok i skolorna, der man ännu alltför knapphändigt aftärdar den fysiska geografien och dermed närbeslägtede delar af naturvetenskaperna. Det är utstiania. Förtjenta af nordiska språkforskares uppmärksamhet äro ett par smärre afhandlingar af läraren vid Fredrikshalds lärda och realskola, hr Martin Arnesen, af hvilka den ena, sm är särskildt .tgifven, handlar om De adverbiale Afledninger på — ledes i de nordiske Sprog og Dialekter?, och den sednare, som återfinnes i inbjudningsskriften till den nyss hållna examen vid anförda skola, utgör en etymologisk Undersögelse om norske Stedsnavne?. Ett bevis, bland många, på den höga ståndpunkt, hvartill i Norge folklitteraturen upparbetat sig, lemnar en af hr O. N. Lö: berg författad skrift om Norges Fiskerier, utgilven af Selskabet for Norges Vel7; i hvilken sistnämnda omständighet grunden väl får sökas, hvarföre priset (40 skillingar norskt, för 323 sid. 8:0) är så ytterst billigt. Vi ha en dubbel anledning att fästa svenska läsares uppmärksamhet å detta förtjenstfulla arbete: dels den, att det lemnar ett högst vigtigt bidrag till kunskap om det land och folk, som vi framför andra böra lära känna; dels också den, att hr Löbergs bok bättre än långa räsonnemanger är egnad att visa dem, som i värt land intressera sig för fo!kbilningen och folklitteraturen, eller som dermed ha någon mer eller mindre officiel befattning, hur man stall låstadkomma ex begärlig och verkligt fruktI bringande läsning jör folket. Fiskerierna utgjorde, som bekant, länge Ideu mest betydande bland Norges näringsgrenar, och långt tillbaka i tiden finnas historiska vittnesbörd om deras vigt; enligt Othars från Halogaland meddelanden till konung Allred s:od fiskeriet främst, dernäst åkerbruk och boskapsskötsel, bland yr. ken i den förres hembygd. Skogsskötsel ;loch trävaruhbandel, som sedan tagit försteget, utveckiade sig först i sextonde och laf sågverk. Af sillfisket, som väl ej tager de största gifvet på hr B. M. Bentzens förlag i Kri Isjuttonde århundradena i och med införande Ir An mn ns AR I har af ålder varit af siörsta vigt för kust. I befolkningen (Egils m. fl. sagor visa, att Isillfisket blomstrade redan i nionde århundradet), men fångsten kunde naturligtvis ej vara föremål tör någon större omsättning, så länge man blott rökte eler torkade, men j förstod att saita den, hvilken kongt uppkapitalerna i anspråk, men drifves på större l utsträckning och sysselsätter flera händer än löfriga fisken, är värsillfisket förnämst: det