Aftonbladet – 26 juli 1865, sida 3

get, hvaremot akterdelen upplåtits åt uthalningsmaskiner, bojar, båtar och tjära. Prinsessan Lovisas vårdanstalt för fattiga sjuka barn. Jag har i hufvudstadens tidningar ofta läst en och annan kort notis om denna vårdanstalt. Vän af de fattiga små, beslöt jag för några dagar sedan att derstädes göra ett besök, och jag tror mig bereda denna tidnings läsarinnor isynnerhet ett nöje genom att meddela de iakttagelser jag gjorde. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för fattiga sjuka barn är belägen på Kungsholmen vid en fri och öppen plats. Det stora tvåvåningshuset vetter med sin facad åt Handtverkargatan, samt ena gafveln åt Trädgårdsgatan, och det ligger någonting luftigt och ljust i hela byggnadens yttre, som gör ett angenämnt intryck på den besökande. Barnet, likasom den späda plantan, tvinar bort och dör, om det icke i första rummet eger tillgång till luft och ljus. Sedan jag sagt mitt ärende för portvakterskan. öppnades ett par låga grönmålade grindar, uch jag inträdde i den rymliga förstugan, der doktorn har sig tvenne rum anvisade till venster. Jag anmälde mig hos honom, och ban erbjöd sig välvilligt att göra en rond med mig genom sjuksalarne, hvilka äro sju, fyra på öfra och tre på nedra boiten. Vi gingo först uppför en bred trappa till öfre våningen samt inträdde i ett stort och ljust rum med bonadt. golf. Detta var leksalen för de barn, hvilka icke jemt behöfva hålla ag vid sängen. Rummet begagnas äfven till mottagningar, och sjukhusets styrelse har här äfven sina sammanträden. Till venster om detta rum bor föreståndarinnan, och genom en annan öppen dörr skymtade jag ett litet apotek. Till höger ligger en sjuksal, och dit ingingo vi först. Detta rum stod för närvarande under vädring, och de sjuka barnen der voro för tillfället antingen flyttade till en annan sal, eller också hade de små, hvilkas sjukdomar voro af den beskaftenhet, att de kunre vara ute, blifvit nedburna på gården för att svala sig. BSalarne, hvilka föröfrigt äro försedda med ventilationsanstalter, vädras dessutom på sådant sätt i tur och ordning, hvarigenom luften i rummen beständigt hålles frisk och ren. Vi gingo in i nästa rum, och här möttes jag af en verkligt rörande syn. Rummet var stort och ljust med bonadt golf, liksom alla de andra. I små nätta sängar af jern, stående utmed väggarne och täckta med hvitt skinande linne, lågo en mängd småttivgar, stillare och tåligare än gamla menniskor, Bredvid hvarje säng stod en liten grönmålad kommod, och midt på golfvet ett perlfärgadt bord med en majstång och hvarjehanda leksaker. Läkaren visade på åtskilliga af barnen, som dels genomgäått, dels ännu voro svårt sjuka, men ingen enda af dem hörde jag qvida eller jemra sig. De lågo eller sutto helt förnöjda i sina sängar, och ett par sköterskor sysslade omkring dem, Somliga, som voro kryare, hade en liten bräde, särskildt gjord för ändamälet, lagd tvärs öfver gängställningen, och på den stod någon leksak, hvarmed de roade sig. 1 allt rädde en prydlighet, finhet och ordning, som var beundransvärd, och det syntes mer än väl, att qvinnor och mödrar utgöra styrelsen för denna barmhertighetsanstalt. Endast de kunna tänka på en utredning, sådan som här fanns, och dessa små sjuklingars alla behof. Vi genomgingo de andra salarne på öfra botten, och jag erfor samma känsla af tillfredsställelse med allt hvad jag här såg. Samma mi!da och belåtna anleten hos de små patienterna, af hvilka många i hemmet aldrig sett annat än brist och elände, samma prydlighet och ordning, samma välvilliga och barnkära uttryck hos sköterskorna och samma milda och undergilna ögonkast af de små. Jag föll i förvåning öfver att jag icke bland några och femtio barn hörde ett enda gråta, oaktadt flera af dem hemsöktes af svåra lidanden. Läkaren anmärkte att det var ett ganska eget förhållande härmed. Någon aga begagnades aldrig; men ändå blefvo de mest okynniga barn efter några dagars vistande på stället tåliga och snälla, vare sig alt den nya verld med alla de beqvämligheter, som här : omgaf dem, oftast hit förflyttade från mnödens och eländets boningar, eller den goda vård de åtnjöto samt den frid och stillhet som här omgaf dem, medförde denna förvånande verkan. Flere småttingar, som voro så krya att de kunde gå omkring och arfva, kommo och helsade på den barnära läkaren och ville skaka hand med hoom. Han förklarade sig vara så nöjd med ina sma patienter, att han icke ville byta it dem mot fullvuxna. I öfra våningen var äfven ett badrum, vartill vatten erhålles från en under köket iggande brunn. Här liksom vid alla sjokmus å Kungsholmen kän er man dock i hög AA m mom — Fr TS