Aftonbladet – 26 juli 1865, sida 2

or — — — Att inleda ett bref från Neape med det berömda ordstäfvet: Vedi Napoli e poi mori, vore icke allenast trivialt, det vore äfven af andra skäl otjenligt. Du må nem: ligen veta, att den skoningslösa kritiker burit hand äfven på denna liksom på så många andra poetiska tankar; det får ej mer betyda: Sc Neapel och sedan dö, nej helt simpelt: Se Neapel och sedan Mori, en liten usel stadshåla, som man sålunda velat framhålla som kontrast mot det herrliga Neapel. Dessutom torde satsen i sin gamla betydelse förefalla de flesta något excentrisk och betänklig i tillämpningen. Det oaktadt hade det utan tvitvel varit oförsvarligt, då jaz en gång kommit så långt som till Rom, att vända Italien ryggen utan att ha sett Neapel och Pompeji. Sålunda hände det sig, att jag efter en dags jernvägstur i en glödhet waggon och efter att ytterligare ha genomgått den skärseld, som påfliga styrelsen beredt sina gäster medelst visitation och andra vänliga uvppmärksamheter, en vacker afton befann mig 1 den mångbesjungna staden och installerad i det gamla skandinaviska qvarteret vid Santa Lucia, der man genast får en så herrlig försmak af Neapels naturskönhet. När man träder ut på sin balkong för att reognoscera terrängen, så mötes man af den präktigaste syn. Man har till venster hela den länga bågen af Neapels prydliga strandvator, midt e:ot sig på andra sidan af den blåa viken i en nästan oafbruten rad Neapels förstäder Portici, Resina och Torre del Greco, och ofvan dem höjer sig Vesuvius med sina båda toppar och sin ständigt rynde kägla. Till höger ser man den uttande halfön med sina pittoreska bergsjjder, der man i klart väder tydligen skönSPEVAPTEISS— TN ER er rg tg FN Ng MI SR gå Je SER jer, Na AD FETT 1 TEA