Aftonbladet – 25 juli 1865, sida 2

komna sättet klappats på dörren. Daniel och Eduardo inträdde och omgåfvos genast af de tio förut församlade unga männen. Båda voro klädda i vida kappor cch buro ofantliga federala rosetter i sina hattar. Men båda, och synnerligast Daniel, sågo ytterligt nedslagna och till och med sorgsna ut. Man kunde i deras drag tydligt läsa hvad som föregick i deras tankar. Också sade den unge litteratören till dem: Edra ansigten äro lefvande bulletiner om Lavalles nederlag.? NejX, svarade Daniel, Lavalle har icke blifvit slagen, det är värre än så. Diablo! Något värre har hittills aldrig fallit mig in4, svarade den förre talaren. Men så är det dock?, sade Daniel. ?Men förklara er då, för tusen... helgon!4 utbrast militären. Iogenting är lättare, min vän, svarade Daniel ; ?Lavalle har börjat sitt återtåg klockan sex i går afton. Han har dragit sig tillbaka från Merlo. Och efter min tanka betyder detta hela vår saks undergång, hvilket är vida värre än om en armå blir slagen.? En djup tystnad följde på dessa ord. En isköld trängde sig till hvarje hjerta, ty denna underrättelse var hvad man minst af allt väntat. Eduardo bröt tystnaden. Bello har dock icke sagt er allt4, sade han. Det är fullkomligt sannt att Lavalle vändt oss ryggen. Men samma underrättelser gifva vid hand, att han gjort det för att vända sig mot Lopez, som hotar att falla honom i ryggen, och sedan, befriad från denna fara, komma tillbaka för att operera mot Rosas.? Det är tydligt, svarade någon; ?den nedslående wunderrtttelse Bello gifvit oss