Aftonbladet – 24 juli 1865, sida 3

tterära verksamhet uppnerue ROrE CIlet 7907, och att det efter 1814, då det upp: örde, lärer? återupplifvate i Kristiania, er det en längre tid egde bestånd?. Förållandet är, att sällskapets litterära verksamhet, dock med undanteg för det beömda versprotokollet?, upphörde 1793. tt det fortfor såsom klubb för förströelser 11 1813, och att dess namn 1818 upptogs f en klubb i Kristiania, som ännu existear. Till uppgiften (sid. 351) om det tyka veckobladet der Fremde kan tilläggas, tt ännu ett tyskt veckoblad, Joh. Cramers )er nordische Aufseher, utgafs i Köpenamn. Sid. 361 bör det, som anfördes om röderna Friman, beriktigas derhän, att båas täflingsdikter om Hornelen? prisbelönes, Peter Harboes dock endast med accesit. P. H. Friman varattachå i Siockholm, egationssekreterare i Petersburg, charg6 affaires i Stockholm. Bland nu lefvande istoriska förf. (sid. 369) borde väl, då till ch med Molbech nämnes, ej en Carl Paudan-Mililer och en Fr. Schiern bortglömts, Ännu en och annan dylik anmärkning kunle väl göras, men de redan antörda äro illräckliga för värt ändamål, som varit att sa, att öfversigten (liksom anvmärkninarna?) kan tåla vid en revision, derest och r en ny upplaga blifver behöflig. De vär och der i de båda sista afdelningarne nströdda enmärkningar, i hvilka fört. mot nöjliga angrepp försvarar sin plan (t. ex. idd. 314, 344), ha tätt en olämplig plats: le höra ju till förordet, eller ätmiustone vorde denna apologetik, om den eljeet är vödig, förvisas till noter. — Korrekturet är ned omsorg skött, och den förtjensten bör ärskildt erkännas. Utgifvaren skrifver Dan: sebrog, Dannebod, Dannevirke; ett n är og, och två äro för mycket. Sid. 323 skrifves Guldbrandsdalen (oriktigt), men sid. 360 Gudbrandsdalen, hvilket skrifsätt är det rätta. Skola vi till slut yttra vår mening om let arbete, vi härmed anmält, är passande ör våra skolor, så tveka vi ej, dock med on vigtig förutsättning, att jakande besvara len fråsan. Föratsättningen är, att deteferföljes af och får sitt supplement i en iylik bandbok i Norges litteratur, hvilken enligt skollagen ka väl som den danska skall i skolorna studeras. Emellertid har utgifvaren rättmätiga anspråk. på alla deras erkänsla, som nitälska för den nordiska lit: teraturens förkofran, och vi önska honom lycka till fortsatta likartade eträfvanden, hvilka hans kärlek för ämnet, invigt och omsorg alltid skola göra fruktbärande. Lärobok i Organisk Kemi för Landtmän och Landtbruksskolor.. Af D. Fr. Brunius. Örebro, Lindh. 1865. Vi sakna visst icke läroböcker i organisk kemi; men de äro dels alltför uttörliga, dels föga användbara för de iokare af landtbruket, hvilka sakna tid-oeh tillräckliga törstudier för begagnandet af dylika läroböcker. Hr Brunius, hvilken varit anställd såsom lärare i kemi vid det högre landtbruksläroverket på Aas i Norge, och nu innehar en dylik betatwning vid Alnarps landtbrukeinstitut, har åter genom det föreliggande arbetet sökt åstadkomma en lärobok,till omfånget kort och hufvudsakligen redogörande för den praktiska: tillämpningen af organiska kemiens grundsatser. Vi tro att han på ett berömvärdt sätt löst det svåra problemet, och wi föreställa: oss att hans arbete, som är hället i en populär stil, både skall -mottagas med välvilja af våra landimän och för dem blifva gagnande. Om Växtsjukdomar, som orsakas af Parasitsvampar, särdeles om Rost och Brand sami om medlen mot dem. Fyra athandlingar, utgifna af prof. A.S. Örsted. Öfvers. af Carl Hartman. Örebro; Lindh. 1865. Fastän man kände att kulturväxterna i alla tider vari. hemsökta af sjukdomar, var det först när potetessjukan irän 1845 och drufejukan några år sednare började anställa sina förödelser och hotade att rubba talrika samhällsklassers bestånd, som dessa förödelser ådrogo sig naturforskarnes uppmärksamhet, e uppställde olika teorier för dessa fenomener. Sålunda påstod Schleider att orsaken till brand, rost och andra dylika ejukdomar, som på sädesslagen 8nställde så stora förödelser, borde sökas i sädesslagens långvariga odling och deraf följande degenerering,. understödd af ab: norma förhållanden i den jord, hvari dessa växter odlades. Men det blef efterhand alltmera konstateradt att dessa fjukdomar Orsakas af parasitsvampar, som slå sig ned på och utveckla sig i den fricka växten, och att lkasom. de flesta djur hafva sina egna arter at intestinalmaskar, så hafva äfven många växter sina egna arter af parasitsvampar. Men tack vare naturforskarnes ifriga studier; man känner numera icke blow dessa lsjukdomårs orsaker, utan äfven medlen att förekomma dessa sjukdomar, eller åtminstone att hindra deras törödande utbredning. Förtjensten att samla och ordna dessa iakttagelser tillkommer den frejdade naturforskaren Örsted, och hans arbete, som vi härmed anmäla och rekommendera hos våra landtmän, skall tvifvelsutan medföra myc: ken nytta och skingra många fördomar. Ölversättningen är verkställd med omsorg af en sakkunnig man, och de planscher som ätfölja och de talrika figurer, som äro inI tryckta i texten, äro särdeles väl utförda. Rangordning för Sverges Militära och Civila Embetsoch Tjenstemän samt Hofstaten. . Örebro, Lindh. 1865. Ännu en lucka fylld i vår litteratur! Detta klassiska verk, ringa till sitt omfång, men af oberäkneligt värde med hänsyn till sitt vigtiga ändamål, bör blifva välkommet för alla dem, hvilka, vid de två betydelsefulla momenterna i det menskliga lifvet — nemligen vid barndop och begrafningar — skola fullgöra den lika ansvarsfulla som örn. e ltäliga befattningen att — rangera gästerna. I Vi ha känt högt uppsatta män med Cato msk dygd, ,:ed Socratisk rättrådighet. mer tillika så ömtåliga om sin värdighet, at de i fullt vredesmod aflägsnat sig frön sir bästa väns jordiärd allenast derföre att de ttlicke anvisats plats i det rätta ledet, och .. som sedan aldrig kunnat glömma och för -—