DVOIU, UCE UTB95 tTBYA BBS MMS vandter bo. Om de af hr Marlette företagna gräfningarne I Egypten. (Slut från gårdagsbl. De grafvar vi här skildrat, och som i ator mängd finnas omkring Sakkara och vid pyramiderna, tillhöra alla tiden för de sex första dynastierna. De hkna grottorna vid Beni Hassan. Samma ledande tanke återfanns i dessa grafvars byggnadssätt. Den döde skulle hafva ett hus för evigheten. Detta hus består af en stor kammare, full af lif, utan vidskepliga symboler eller ekräckbilder. 1 grafvarne vid Biban-elMoluk vid Thebe, hvilka i allmänhet härstamma från tiden 1500 år före Kristus, är allt annorlunda. Dessa tvenne slag af grafvar likna hvarandra lika så litet, som en hednisk graf liknar en kristen. De döda bo ej mera i sina egna bus. Ett talrikt panteon har dragit in i deras bostad. Bilder af Osiris och kapitel ur dödsritualen betäcka väggarne. Man tillskref dessa bilder och sentenser ur religionsurkunderrna en öfvernaturlig kraft. Förskräckliga händelser, de enfaldigaste en feberfantiseronde menniskohjerna kan uppfinne, äro afbildade på väggarne. Presterna innehafva makten. De truktansvärda pröfningar själen, enligt deras berättelse. har att genomgå, utgjorde för dem 1.ka många sportler. De föregäfvo sig kunna förkorta dessa lidanden, men det gjorde de icke för intet. Vi inse utan vidare påpekning att dessa gamla grafvar stå i fullkomlig öfverensstämmelse med den anda, som rådde vid byggnaden af pyramiderna, hvilka, liksom de nyss skildrade grafvarne, ntgingo från den hos de gamle djupt inpräglade tanken: att bygga sig sjelf en för all evighet oförgänglig bostad. Pyremiderna äro ivgenting annat än eviga hus? för konungar eller medlemmar af konungafamiljen. Alla deskenbart sällsamma och ännu till en del oförklarade egendomligheterna — vid dessa byggnader tjena blott att dölja likets plats, att odkomma ett hemligt rum, der kroppen i.ro kunde invänta uppståndelsens dag. Derför dessa konstigt tillspärrade ingängar, som man med naisigt aldrig anbringar i midten på monumentets framsida , derför dessa med stenblock uppfyllda krokioa gångar i det inre. denna list, dessa att nfleda den inträngandan han fullborow ull Dessa försigtighetemått voro så noga oki tagna, att, hvad t. ex. den största pyramiden angår, Cheops grafkammare påträffades först under kalifen Mamun. Cheops hade således, enligt sin önskan, fått hvila i fred mer än 5000 år. Polityren och sammanfogningen ef de rosenfärgade grenitblock, som utgöra grafkemmarens beklädnad, står på intet sätt tillbaka för de bäsia arbeten från forntiden. Trots den oerhörda tyngd, detta rum bar att bära, har det icke gilvit efter en hårsmån, och vattenpasset visar ej den minsta afvikning. Inga prydnader finnas: der fordrades cj någon annan skönhet än fullkomlighet i arbetet. Ingen skulle ega tillträde till lönnrummet. All den Omsorg man använde på byggnaden, var endast ocn allenast beräknad för den döde. I kammörens midt står en sarkofag af granit i kolossal storlek, men utan alla prydnader. Hvar och en känner åtminstone efter afbildningar den jättestora sfinxen eller egentligen denna till en etinx uthvggna klippa, hvars hufvud i så hög grad tilldrager sig den resandes uppmärksamhet i den lilla dalen vid foten af den stora pyramiden. Hvem var denna förskräckelsens fader?, såsom araberna kalla detta monstrum? Vid närmare betraktande visar sig tydligt at den ej kunde vara endast en prydnad för en byggnad eller ett tempel. Stioxen stär lör sig sjelf; den är också i verkligheten en för sig sjelf existerande individualitet. Plinius förtäljer att en konung skulle Jigga begrafven i odjurets inre, men uppgiften är osannolik och blef i allmänhet icke trodd. Då icke destomindre några uppgifier af sednare dato talade om rum, som skulle blifvit upp äckta uti sfinxen, uppmanade hertigen of Luynes, br Mariette, som då var sysselsatt med gräfningar i Egypten, att äfven på nämnde ställe föranstalta un dersökningar. Resultatet blef upptäckten al ett vidsträckt tempel, omkring 50 alnar söder om sfinxen, och helt olikt alla hittills påträffade byggnadsarbeten. Templets inre, som i mer än ett afseende påminner om den stora pyramiden, har form af ett T. Hufvudbyggnadea är afdelad i tre rum, tvärbyggnaden i två. Murarne äro beklädda med röd granit. Arkitraver at alabaster hvila på fyrkantiga pelare af rosenröd granit, huggen i ett enda stycke. Inga prydnader, inga bilder, ioga hieroglyfer. Hvilken slående bekräftelse på sanningen af det ställe i den herrliga afhandlingen ?Om Syriens gudinna, hvilken oriktigt blifvit tillskrifven Lucian, der det hette: Fordom funnos hos egyptierna äfven tempel utan i sten huggna bilder? Jeg fruktar ej för öfverdrift om jag säger att detta tempel har lika liten likhet med templen i Thebe och Abydos, som en katolsk kyrka i Spanien eller Neapel har med Salomos tempel i Jerusalem. Hvem har byggt det? Vi tillåta oss atl besvara trågan — Chenhrea tredie konunoen at