Aftonbladet – 22 juli 1865, sida 3

lan än den jag föreslog ; söka tillvinna mig; edningen af ett arbete, som nu har sin egen ledare, och af hvars utlåtan :e rörande revisorernas anmärkningar det ör uppenbart, atthan ej önskar, såsom chefen för landtmäteriet, befrias från sitt uppdrag? — Jeg skulle söka et ledning, som nu ingen ifrågasätter, icke ens revisorernäå, och delta då kårens egen och egentliga verkningskrets blifvit så betydligt utvidgad, att dess fåtaliga personal! har all möda att härtill förslå? För att äfven häruti söka ådagalägga en stridighet i mina ätgärder, yttrar författaren i Aftonbladet: att topografiska kårem mot ett arvode af 70,000 rdr åtagit sig att uppmäta, afväga och kartlägga Stockholms stad — ett helt och hället enskildt arbete?. För att visa hvad sänning häruti ligger, må upplysas: att kåren alldeles icke åtagit sig något entreprenadarbete, en tanke som. ordalagen synes innebära, utan att de 70,000 rår äro ett af chefen uppgjordt förslag, som möjligen kommer att understigas; att medlen förvaltas under alideles samma kontroll och ansvar som kårens statsmedel: att endast en af kårens officerare är med dess arbeten som ledare sysselsatt; att de, hvilande på en fullständigt vetenskaplig trigonometrisk grundläggning och med sin noggrannhet i afvägning och planmätning, äro ett fullkomligt värdigt föremål för kårens verksamhet; semt slutligen att ett arbete af ett så stort och allmänt gagn för rikets största kommun, hufvudstaden, väl icke l egentl:gen kan kallas enskildt. Jag hänvisar för öfrigt till mitt utlåtande i frågan, som red. behagade här nedan in föra. Stockholm den 29 Juli 1865. Joh. Aug. Hazelius. Hvad nu åter det ekonomiska karteverket angår, så är visserligen sannt, att något samband mellan detta och det topografiska icke förefinnes, och att icke ens stomkartan är för båda arbetena gemensam. På af öfverdirektören för Iandtmäteriet väckt och af chefen för statistiska centralbyrån understödd fråga om det ekonomiska karteverkets ställande uhder topografiska kårens ledning, behagade E. K. M:t befalla chefen för nämnde kår att inkomma med försläg härom. Till åtlydnad häraf afgaf jag ett sådant den G December 18:8, syftande att ställa de båda arbetena i det s BÅ, att samma stomkarta. som först användes till det ekonomiska karteverket, skulle sedan kunna för topografiska kåärens arbeten begagnas, och hvilande på en ber dlig utvidgning afkår i hh underofficerspersonal, men med en annan för det ekonomiska kart med en större måttstock (1: 25.600). i oo occfe ett sådant: det, i likhet med uden 108 tili stad, som man i andra land använder för gessa in I tiga statistiska bidrag till landets kännedom, hade fordrat flerfaldigt större anslag än de ring som hos oss för det närvarande härtill äro ä sedda, och med hvilka ett arbete ien ännu större måttstock än den nu för det ekonomiska karteverkets utgifning antagna, eller 1: 50.000. skulle j gå ytterligt långsamt. Emellertid fortgår det ekoi nomiska karteverket nu efter sin plan, och det i topografiska, att underkänna värdet af det; förra, kan lik icke för sina behof begagna stomkartor, sammansatta af en annan personal än sin egen, enär stomkartor icke lemna någon synlig kontroll å sammansättningens noggrannlict, och det är af högsta vigt att dessa kartor, grundade på kårens egna trigonometriska mit ningar, aldrig må sakna den säkerhet i alla sina delar, hvarpå hela karteverkets värde beror. Dessutom hafva de tupografiska mätningarne nu fortgatt öfver de flesta delar af Svea och Göta land, med undantag af vissa delar af Upland och Östergötland, som måste ommätas, af Småland, der arbetena nu som bäst fortgå, samt af Wermland, norra Dal och vestra Nerike, hvilka innu äro omätta. De topografiska arbetena äro således nu så längt framför de ekonomiska, att le kunde af dessa, förutsatt att de ville och kunde dem begagna, endast i få landsdelar hafva något agn. et ekonomiska karteverket skulle icke heller kunna begagna den topografiska stomkartan, enär denna icke med nigon omsorg behöfver upptaga skilnader mellan åker, äng och ategor, hvilka för den ekonomiska kartan måste vara af hufvudsaklig vigt; förutom att den topografiska, upprättad i måttstocken 1: 50.600, är mycket för liten, för att på densamma skulle med någon säkerbet kunna göras de jordbruksstatistiska uträkningar. hvilka äro det ekonomi ska karteverkets hufvudsak. Till allt detta kommer, att topografiska kåren, genom det mycket betydligare arbetsanslag den erhållit sedan den tid, då fråga var om det ekonomiska karteverkets ställande under dess ledning, fått sin verksamhet på det topografiska området så utvidgad. att den nu omöjligen. utan hinder för egna arbeten, skulle kunna bland sin fåtaliga officerskår anskaffa de nödv ndige ledarne för de ekonomiska kartearbetena. Af alla dessa skäl tror jag icke att ett nä mare samband. och ännu mindre någon gemensamhet i styrelse och förvaltning, vore för de båda ofta nämnda arbetena numera nyttig och ändande till deras fortgång. utan lämpligast böra af hvarderas för de skilda ändamålen afsedda och inlärda personal utföras. Vilja de ekonomiska arbetena söka sig ett naurligt samband, så är det otvifvelaktigt åt det håll, der deras ursprung och samfälta mål ligger — rikets landtmäteri. Detekonomiska karteverket, en fortsättning af det landtmäteriet alltid tillhörande sockenkarteverket, är också endast och allenast landtmäteri. Det har till sitt ändamål att öfver härader och län skaffa noggranna uppgifter om odlad, odlingsbar och obrukbar mark. Hvar ligger dess samband närmare, än med det rikets verk, som affattar alla egodelar, med deras olika jordbeskaffenhet och alla deras rågångar? Det är egentligen sammansättningen af från rikets landtmäteri erhållna egokartor, fyllandet af befintliga luckor och samlandet af härur utledda jordbruksstatistiska uppgifter, som tillhöra det ekonomiska karteverket. Afvisadt eller utvisadt från landtmäteriet, har fråga kunnat uppstå om dess emottagande under någon annans ledning, och topografiska kåren har, om ck ej utan den tvekan, som det nämnda utlåndet af den 6 December 1858 omförmäler, lik), af nit för allmänt bästa och utan fördom not nyttiga och fosterländska arbeten, som icke i varit heredvilliv att under för