Aftonbladet – 22 juli 1865, sida 2

— Enligt en korrespondens från Kisa iÖstergötland arrangeras der en konsert, att i Horns kyrka gifvas den 29 dennes till förmån för de brandskadade i Carlstad, och dagarne derefter komma i Kisa att uppföras sällskapsspektakler, hvaraf inkomsten äfven är anslagen till samma välgörande ändamål. — — Ullmarknaden i Norrköping. I N. T. berättas: Hvad ullmarknaden beträffar, kunde den, med afseende på förra årets fö hällanden, kallas god, både med hänsyn å tillförseln och försäljningen, och kan till och med betecknas med ganska litlig. Den i ullmagasinet vågförda ullen uppgick till omkring 47,000 skålpund, hvilka funno en rask afs ttning på två partier när, till sammanlagdt belopp af 4000 skålpund. Dessutom fanns god tillgång på varan med afnämare utom magasinet. Vi anföra här, såsom vanligt. förteckning på de partier ul som öfverstiga 1.000 skålpund, samt deras egare: Fiån baron Boude, Eriksberg och Gimmersta 4 500 skålpund, från baron Braunerhjelm, Haga och Sörby 2,900 skålpund, från baron Sprengtporten, Sparreholm 2.200 d:0, från grefve Anckarsvärd, Bysta 2.000: d:o, från grefvinnan Wachtmeister, Christineholm 1900 d:o, från grefve Beck-Friis, Fiholm 1.800 d:o, från brukspatron von Celsing, Biby 1,800 dito, från baron Hermelin, Gripenberg 1.700 d:o, från gretve Wachtmeister, Husbygård 1.600 d:o, från löjtnanten Braunerhjelms arfvingar, Sandemar och Rungirn 1.600 d:o, från kammarherren Wattrang, Jakobsberg 1.600 d:o, trån grefve Wachtmeister, T:stod 1.300 d:o,! från grefve Lesvenhaupt. Sjöholm 1.200 d:o, från grefve Lewenhaupt, Claestorp 1.100 d:o, från grefve Gyldenstolpe. Ljung 1,100 från baron Leijonhufvud. Akerö 1.000 d:0. — — Militäriskt från Westerbotten. Mötet vid Gumboda, beläget på omkring 7 mils alstånd: från Umeå. utgjorde i år ewt verkligt prof på officerares och manskaps härdighet och förmåga att fördraga köld och varma och de starkaste omkastningar mellan båda inom kort tid. På nämnde mötesplats voro församlade Westerbottens Fältjägarkår samt provinsens beväring. Under det utt 1:a klassens beväring der var under öfning inträffade den 1 Juni det oväntade nöjet, att den som hade att förfoga öfver lämpligt equipage på slätten kunde äka på släde, ett tilltälle, som äfven af åtskilliga are hegagnades, ehuru icke alldeles utan svårighet, ty snön låg efter tre dagars nederbörd en half aln djup. Naturens fysionomi under dessa dagar öfverensstamde på ett sätt väl, på ett annat satt illa med beväringens hvita linnepantalonger, men de flesta hade väl ändock derunder dylika plagg af vadmal eller klede. Det var då det. Den 1 Juli åter, när kären företog en 2 dagars fältmanöfver till Nysä socken, uppgiek hettan till 30 grader i skuggan. Kären uppmuntrades under dessa besvarligheter af sin fältmusik med en amerikansk marsch, som kärens chef frih. E. v. Vegesack hemtört och som spelats vid det amerikanska regemente friherren med så mycken och utmärkelse anförde. Denna fälunanöver lärer eljest ingalunda varit någon lek: ofta gick marschen genom myrar, kärr och skog, det gick till ?som i krig?, men ansträngningarne fördrogos med gladt mod, ty truppen hade lärt sig känna en chef, hvilken med alla en sådans militäriska och krigiska egenskaper förenade en humanitet, som trots den strängaste diciplin förvärfvade honom allas uppriktiga tillgifvenhet. — Mötet slu tade den 7 Juli, du frih. von Vegesack afreste till S:ockholm, hvarifrån han den 15 dennes begaf sig vill badorten Ems, för att der söka uterställa sin under krigsansträngningarne i Nordamerika angripna hels: Då vi talu härom kunna vi ej neka oss glädjen återgifva, hvad vi hört en officer från detta möte berätta om sin erfarenhet angående Umeå stadsoch landsförsamlings skarpskyttekar, hvilken lärer uppgå till omkring 300 man. Denna milnär hade med snart sagdt förvåning iakttagit det synnerligen militäriska skick, det rena allvar och den utmärkta disciplin, hvarmed nämnda kär bedref sina öfningar. Till icke oväsentlg del trodde vår sagesmun förtjensten för dessa karens egenskaper böra tll vas dess numera ullidne förre chef löj nanten Ahlgren, som af skarpskyttesaken på denna ort varit en varm vän och nitisk befordraure. (Pr. T.) a — Kaptenen på skeppet Sir Charles Napier, hemma i Gefle och kommande med sockerlast från Havana, anmälde efter sin ankomst till Kristiania den 14 Maj, och eedan lasten lossats, att fyra matroser och en jungman, samtliga svenskar, gjort myteri ombord under resan, samt att de utan lof gått från fartyget i hamnar. Vid anställdt förhör erkände de det väsentligaste af kaptenens uppgifter. Redan i Havana hade jungmannen och en af matroserna visat sig uppstudsiga, så att den förre efter konsulns förordnande hade