Aftonbladet – 18 juli 1865, sida 3

ooo SJ VAN Vinst AVUVDVIUL VaradDuc NOS pON stämpel. Markisen är en man, som ej be handlar likgiltigt något som kommer hc nom tillhanda från Rom, och hrefvet öpr nades derföre med spändt intresse. Me huru stor var ej markisens förundran, d denne, sedan han brutit kardinalsignetet uti kuvertet fann ett särskildt förseglac bret med utanskriften: Till H. M:t konun, Vietor Emanuel.? Exhertigens trogne riddare var nära at falla i vanmakt af häpnad, ty dittills had Victor Emanue!s namn aldrig kommit öfve markis Adornis tröskel. Jemte skrifvelse till konungen fann markisen några ord frå: monsignor Franchi (f. d. nunciens vid ex storhertig Leopolds hof), hvaruti denn gamle vän till markisen uppmanade honon att genast vid brefvets mottagande begifvi sig till konungens palats, för att till H. M: ötverlemna brefvet från påfven. Man blef uti palatset Pitti icke litet för undrad öfver att hos konungen få anmäl: en så oväntad gäst. Konungen satt til bords, men då fråga var om ett till utse endet så vigtigt meddelande, fick markis Adorni genast företräde. Konungen mottog markisen ganska vän ligt, fastän denne genast tillkännagaf fö H. M:t, att han aldrig ekulle kunnat komme att göra denna uppvaktning, eävidt han e valt att utföra en befallning af hans helig. et. Konungen lät derefter den storhertigliga familjens frimodige anhängare afträda och lade brefvet obrutet bredvid sig på bordet. Han läste först skrifvelsen sedan han fullbordat sin måltid och druckit en kopp kaffe. Det berättas att H. M:t skulle hafva yttrat sin farhäga att uti den påfliga skrifvelsen finna den stora exkommunikationen, Men innehållet var, som man vet, af helt annan beskaffenhet, och dagen derpå tillkännagais för romerska holvet Vegezzis snara ankowst till Kom för att med pälven öppna de underhandlingar, hvilka sedan väckt så mycket uppsceude. Mamisni utvecklar i La Nazione sina åsigter om Vegezzis miss:on. Han anser utgängen deraf hvarken vara någon lycka eller olycka för Italien?. Isynnerhet motsäger han den villtarelsen, ?utt det varit någonting särdeles för päfven att vinna genom alskaffandet af biskoparnes ed. an finner ?det sätt, på hvilket romerska kurian uppfört sig mot Italien, vara ett mer än tillräckligt skäl att icke göran gra medherrsklystnad. — För att tilintergöra den försoulga sinnesstämning, hvilken påfven tydligen lade i dagen uuder Vegezzis första vistelse i Rom, hade den päfliga omgifningen begagnat den listen att neutralisera iuflytandet -f de personer, som voro gynnsamma för en förlikni.g med Italien, genom deras afsändande på inspektionsresor. Afven reaktionen hur satt alla jern i elden för att låta aktionspartiet begagna sitt grofva artilleri. Det sistnämnda paruet har icke i rioga mån bidragit dertill, att underhandlingarne miss yckats. Den helige fadren bragtes alldeles ur sin första position genom de ur detta läger höjda stridsropen. Vid ett möte af aktionspartiet den 4 Juni utropade advokaten Priario: Hvarföre utsträcker du (påfven) din hand mot oss? Huru kan du hoppas att vinna fred och försoning med oss? Påfve, vi vilja icke hatva någouting gemensamt med dig! Hufvuduttrycket vid alla dessa möten var: Hvarje förlikning med Rom är ett attentat mot nationens vilja, ty den vill en gång för alla emancipera sig från hierarkien. SPANIEN. Erkebiskopen af Burgos har till drottningen ingitvit sin afskedsansökan såsom guvernör för prinsen af Asturien. Uti sin session den 11 dennes har senaten antagit lagförslaget rörande spansk-franska tariffen och den 12 med 117 röster mot 16 lagförslaget rörande pressen. Oaktadt prelaternas skarpa opposition anser man dock Italiens erkännande af kabinettet i Madrid såsom ett ful!bordadt faktum. PORTUGAL. Mot förmodan har regeringen vid valen landet segrat med en ringa majoritet; men uti Lissabon och Oporto segrade oppositionen. NORD-AMERIKA. Megico. Enligt sista folkräkningen utzjorde Mexicos folkmängd 8,218,000 personer. Hnafvudstaden Mexico hade 200 000, Puebla 75 000, Guadalaxara 63.000, Querearo 48.000 samt Mataros 41,000 invänare. KINA. Från Hongkong skrilves om de sednate tilldragelserna i Kina, att prins Kong, om fortfarande har att kämpa mot det gevom 1861 ärs statskupp störtade mongoliska artiets intriger, blifvit åter insatt i nästan Ila sina värdigheter (hvilket dock motsäes al ett telegram). Upproren fortfara i tskilliga delar af riket och Pekinghofvets erömde härförare, Sann-Kolinn-Sinn har ill och med blifvit slagen på gränsen af rovinsen Chann-tong. I Nanking fann man nyligen plakater upplagna på vicekonungens palats cch andra tällen, hvari förkunnades en ny Taipingsegents tillträde till regeringen. Hotvet i ekiog har stiftat en särskild dekoration att elönpa utländnivgar, som utmärkt sg nn er kampen mot de upproriska. Den består f en guldmedalj af en prasters storlek med öd, blå och hvit sten i midten, motsvaande de olika graderna af dynastien sings drak-orden. I Shanghai befinner sig den till fransvännen afträdda stadsdelen i raskt framåtkridande, åtminstone att döma efier den ffentliga berättelse, som franska municipatelet afgifvit. Der finnes redan ett studsus, som med första skall prydas med kej rens, kejsarinnans och den kejserlige rinsens porträtter; kajbyggnaden, som beiknas till en kostnad af 200,000 francs, r blott en tidsfråga; alla broar äro förättrade eller ombyggda och polisen är god; 566 kommer stadsdelen att upplysas med as, hvartill rören äro beställda i Frankgifvanden, som kunde lemna näring ät Roms ke. — Ett franskt fartyg le Mercire togs yligen i beslag af kinesiska tullbetjenter,