Aftonbladet – 17 juli 1865, sida 3

-Jgrundid, men om så icke sker, så är också :J Ailmänna hypoteksbankens monopol brutet. Vi, som icke äro vänner af monopol i nå gon form, skola j beklaga en sådan förändring. Vi gå ännu lävgre, ty vi hoppus att samtliga hypoteksföreningar må återbekomma rättigheten att efter eget godtponande utgifva obligationer, måhända med den begränsning att de skola lyda å svenskt mynt och endast vara affattade på svenska. språket. Om emellertid det får antugas att en enskild benk kan utgifva obligationer till hvad belopp som helst, ?blott deruti icke säkerhet på jord å landet utlofvas?, femt lat de för dessa obligationer influtna medel kunna utlånas på längre eller kortere tid mot inteckning i jord på landet, så finnes intet vidare hinder att utaf hvilken enskild bank som helst göra en fastighetsbelåningsanstalt, som kunde drifva så berkutfad rörelse som man förmenat hypoteksföreninTJ garne att fullfölja. I afseende på vår förmodan, att de penningkapital man ville genom denna upp: låning bereda jordbrukarne, skulle komma att kosta 6 procent, 8å har Dagligt Allehanda uppställt en jemförelse meilan 6 procents räuvta och kostoadersa för dem, som begagna bankkreditiv under en ofördelaktig penningkonjunktur. Först och främst vore det väl, om Dagligt Allehanda under diskussionens tortgäng skulle tehaga införa den ordni-g, att man ej sommaublandade, j vid jemförelses anställande, inläningsoch utiäningsräntan och cj heller så olika rörelsegrenar, som kassakreditiv och omsättningslån, med en femtedels ärlig atbetulning. För en hvar, som vill egna nägon upp-ärksamhet åt dessa frågor, är det klart, att det kassakreditivkontrakt, deri banken förbundit sig inom viss begränsning att vid anfordran tillhandahålla kreditivtagaren rörelsekapital, med öppen rätt för bonom att när som helst återbetala hvad han lyftat, bvilken operation kan förnyas så många gånger om äret som helst, måste vara dyrare än ett omsättningslån, : vilket, när det en gång är utlemnadt, ej vidare trycker på baukens kassa och tvingar densemma att ständigt vara beredd på nya utgifter. Må ingen häraf anse oss hysa den menivg, att omsättningsläån äro så fördelaktiga, att en allttör sor utsträckning af denna rörelsegren ej skulle bekomma en bank illa. Man mäste allid tillse att vilkoren tör utlemnade län någorlunda motsvarar dem, på hvilka man sjelf erbällit fonder. Så till exempel kan ett belopp, motsvarande delegartes sammanskjutna grundtond, utlemnas på längre tid än det rörelsemedel, som uppkommer genom banksedelutgitningsrätten. Ha vi lyckats göra oss förslådda at Dagligt Aillehauda i denna del, så torde jemväl vara ädagalagdt, att bankerna icke kunna . tilifredsställa dem, som ha stående skulder. Om man betraktar den penvingström, som j. löper genom bankerna, och vill med-. gliva att desamma lyckats bereda väsentliga lättnader för allmänna rörelsen, så! torde man kunna inse alt de äro gagnande, . äfven om de ej lyckats motsvara ulla förhoppningar. Det blef ju hypoteksbavkens. mission utt gifva långa lån mot god real-i. säkerhet, och anspråken på långa lån mot säkerheter, beroeude af skiftande konjunk-j. turer, bli alltid svåra att tillfredsställa. Dagligt Allehanda bar medgifvit, att de! nya obligationerna skulie komma att draga en räutelot, moisvarande 6 procent. Den nya banken kun väl således icke gerna utlemna Jän å denna fond till lägre ränta än 7 procent, ty oblgationers tryckning och ränteförluster, uppkommande derigenom att de mot försålda obligationer inflytande medel ej kunna ögonblickligen utlånas,! samt någon, om ock obetydlig, förlust påj sjelfva utlåningen kunna ej tillsammans beräknas lägre äv en half procent, och ehuru Dagligt Allehanda antager att ?denna länerörelse skulle bedritvas bredvid den egentliga bavkrörelsen och uten att vara beräknad alt banken derpå skulle ha nägon synnerlig vinst?, så torde dock en half prvceut ej lunebära någon öfverdrift. Administrationskostnaderva utgöra alltid ett item, som ej kan undvikas. Billiga bli således icke de på deuna väg uppkomna tillgångar, och vi väga förutsätta, att den solide jordbrukaren ej rätt länge skall Inna med sin för del förenligt at uptaga längre lån mot 7 procents ränta. Det bör ej lemnas obemärkt, att Dogligt Allehanda erkänner denna rörelsegren vara såsom bankrörelse oegentlig, då den skulle bedrifvas bredvid den egentliga bankrörelsen. Häruti instämma vi fullkombgt, och vi skola nu, närmare än som skett, skärskäda förslaget i denna del. Det lycger ordagra nt sålunda: TV SV SARA I PURI 50. Mom. 1. För att bereda för jordbruket lämpliga förlagslån, eger banken att, genom sin sty: relse, mot räntebärande förbindelser, ställda till ialösen inom oktrojtidens slut, upptaga amorteringslän. Mom. 2. Af de sålunda upplånade medel bildas en fond, som skall i bankens räkenskaper, under benämning Jordbruksfonden, särskildt bokföras och icke på nåvut sätt får med bankens äfriga rörelse sammanblandas: Mom. 3. Från denna fond utlemnas förlagslån till jordbrukare inom Östergötland och företrädesvis bland: dessa till Uttegare i banken, mot sådan realsäkerhet, som af styrelsen godkännes. Mom. 4. Dessa lån skola återbetalas med minst a:del om året. Under tiden böra låntagarnes skuldförbindelser årligen förnyas, med rättighet för styrelsen att, derest säkerheten anses oullräcklig. antingen fordra ytterligare antaglig säkerbet eller, om sådan icke inom förelagd tid aflemnas, genast derefter indrifva hela det återstående lånebeloppet. Mom. 5. De penningar. som i ränta och kapitalatbetalning på utleninade län till denna fond inflyta, skola i första rummet användas till ränta och amortering å bankens ofvannämnde förbindelser; men h.ad som dertill icke ertordras må, efter styrelsens bepröfvande, med iakttagande af föreskrifterna i momentet 3, på lämpliga betalningstider utlånas.? . o Vi hafva redan förut prisat försigtigheten som uteslutit län mot borgen fr:n jordbruksfonden, vi gilia derjemte att denna fond icke på något sätt iår med bankens öfriga rörelse seummanblandas och skulle gerna se att för denna rörelsegren upprättades en fristående iustitution. Otvifvelaktigt är denna rörelsegren närmast likuande en öeredit minbilier och har som sådan in