Aftonbladet – 15 juli 1865, sida 3

ÖSTERRIKE. Riksrådet upplöses om några degar oeb man betviftar att det någonsin mer kommer att sammanträda i sitt nuvarande skick, såsom en församling, hvilken sufiar lagar och fattar beslut för hela kejsarstaten. Bekräftas detta, så är februariiörfattningen defivit:vt uppgitven; ty det riksråd, hvarom då kan bliva fräga, blir blott en representation för de tyska arfländerna och en del af de slaviska provinserna, sävidt dessa nemligen icke falla ifrån, om helstatssyst: met etter Schmerlings recept kullkastas. Greive Thun har som bekant tagit till ordet tör en reaktion i federaiiv riktning, och man antager att han yttratsig i öfverensstämmelse med den nya ministerens program. Enligt Köln Zeit. har grefve Mensdorff på Preussens sista not svarat, att Österrike vore villigt att tag hertigens af Oldenburg kandidatur i öfvervägande på tvenne vilkor, 1) ait Preussen ger fullgoda garantier för hertigdömenas konstituerande såsom sjelfständiga och oafhängiga stater, och 2) att landets representation ger sitt samtycke dertill. I anlednivg häraf skall frih. Werther beklagat, att den få vel behöfliga öfverensstämmelsen mellan stormakterna fortfarande stötte på nästan OöLrsredg en svängheter. Rörande ministerkrisen heier det i Oesterr. Zeit. att de förra ministrarne tillsvidare besörja de löpande ärendena; de ha väl begärt afsked, men tills dato icke fått det beviljadt. Förmodan att de nya min:starnes utnämning icke kommer att offeniliggörs förran man beslutit om finanslagen tör är grundad. Alla andra uppgiiter äro blott tomma rykten och kannsiöperier. Och till samma kategori hör underrättelsen av furst Carlos Auersperg skulle vara utnämnd till ministerpresident. — Något snnorlunda yttrar sig Ostd. Post. 7Det finnes tillrsekligt med folk, säger tidningen, som at olika skäl sträfva efter makt och glans, men ögonblicket är ej gynnsamt för ministerkandidater. Regeringen kan blott be gvgna vissa utvalde som passa för dess sysum, och de utvalde vilja endast ingå i en regering, hvars program loivar en längre vuraktighet. Mujluh och Beleredi hta ej på ella som de tillkallat, och dessa åter äro ej såkra på ätt ministefen Majlaih—B:leredi skall kunna hålla sig uppe: Hvad Majlaih angär, berör resultatet af hans verksamhet å ungerska läsdidagens tillmötesgående; Beleredis ställning Beror åter på framgången af hans reformer, men ännu mer på ungerska lendtdagens hållning. Om denna blir återhållsam och negativ, så blir ministerens ställning svår, äå Beleredi hvarken vill anses för dualist, centrulist eller federelist, utan gjort till sin uppgift att beherrska alla parter med den konservativa fanan i hand. Och det är naturligt att framstående män icke vilja utbyta sina nuvarande goda förhållanden mot den lockande glansen at en portfölj, utan att känna fast botten under sina fötter.? Den gamle fältmarskalken Hess har nyliSv på väg till eft plenum i herrehuset lifvit öfverkörd och fått ett sår i hufvudet, hvilket ej är utan fara. PORTUGAL. Från Lissabon telegrateras den 11 dennes, att oppositionen segrat i hufvudstudens alla valdistrikt med undantag bloti af ett enda. RYSSLAND. Kurländska adelstörsamlingen skall, enligt Rigasche Zeitung, beslutit i princip tilllåta alla personer, som bekänna sig till kristna läran, besitta adelsgods. Med afseende ä en föreslagen domstolsreform, förkastade församlingen juryns införande och önskade bibehälla adelns privilegier att utse domarne; dock skulle detta beslut ytterligare få modifieras till öfverensstämmelse med hvad Estlands och Liffands adelsförsamlingar kunde bestämma rtörende samma såk. SYD-AMERIKA. Inbördeskriget i Peru har tagit en för regeringen gynnsam vändning, fastän faran för residenten Pezet ännu ej är öfverständen. täderna Tacna och Arica, de båda vigtiaste punkter som de upproriska i södern innehade, hafva blifvit ätertagna af regeringens trupper. Hufvudorsaken till resningens ringa framsteg synes vara penningbrist som råder i landet. En annen orsa till upprorets ringa framgåug är bristen på en duglig ledare, som kan utöfva inflytende på soldatesken och de färgade. En sådan man var Castilla, men presidenten lät, genast vid nuderrättelser om upprorets utbrott, fängsla Castilla i hans hac:euda och om natten föra houom ombord på ett peruunskt krigsskepp, som derefter atseglade med hemliga order, så att inzen visste hvart det begaf sig. Detta fartyg ligger nu med Castilla såsom långe ombord i Acapulcus hamn vid Mexikos vestra kust. Castilla var den färgade befolkningens och de demokratiska truppernas älskling. Presidenten Pezet är en bildad Creol med moderata politiska åsigter, och händelskären samt de koloniserade europeerna äro särdeles belåna med hans regering. Hvarföre eger Sverges ytiro odling ingen historia? (Då efterföljande arvkel, som för någon tid sedsn lästes i G. H. T., i ett stympadt skick varit införd uti ett Stockholmsblad,