Aftonbladet – 15 juli 1865, sida 3

Nej, på min heder. Det är en beundransvärd enighet i allas önstan alt detta skall taga slut. uDetta? Hvad är detta, general ? Mauncilla betraktade Daniel åter, ty hans fråga var måttad alldeles mot generalens förtroenden. Den politiska ställningen, menade jag, sade han, Ah! Men för er skall alltid en sådan finnas, general Mancilla. eHuru?? . Ni är ej skapad för ett husligt, obemärkt lif; ni behöfver handla, och antingen ni är med eller mot styrelsten, skall ni alltid spela en roll i vårt land. sÄfven om unitarierna segra? Ja, äfven då. M nga al våra iede.alilister skola utan tvifvel visa sig i deras leder. Ja, och många skola säsert få en myc: ket upphöjd plats, som till exempel i galgen; men det är i alla fall vår skyldighet att aldrig v.ka från d:ktatorns sida. Dubbeimeniogen i dessa ord undgick ej Daniel, men han svarade helt oskyldigt: Ja, han förtjenar att ingen öfverger honom i denna belägenhet. Tro ej att den är farlig; den mannen. har lyckan med sig, svarade generalen, som icke anade någon dubbelmtening i Daniels ord. Det är för det han representerar federationens heliga sak.4 sSom är den bästa af alla, eller huru? sade Mancilla med en forskande blick. Ja, så har jag lärt i lugstiftande församlingens debatier. Mancilla bet sig i läppen; han hade varit medlem af denna församling, men var då unitarie. Daniel såg emellertid så oskyldig ut att den listige gamle ej kunde afgöra om dessa ord skulle vara en sarkasm eller icke vara det. Federationens sak?, fortfor Daniel, kan aldrig tillintetgöras af unitarierva; man kar ej tvifta derpå, federalisterna kunna hlott