Aftonbladet – 12 juli 1865, sida 3

Elementarläroverken Till Redaktionen af Aftonbladei ! Lika med insändaren skola säkert tusentals föräldrar vara uppriktigt tacksamma för ett par artiklar i Aftonbladet rörande elementarläroverken. Fullkomligt öfvertygade om tillvaron af et onda, Aftonbladet i ingalunda ötverdrifna rger påpekat, anhålla vi att få yttra några ord i samma ämne, äfven med fara att upprepa något, som Aftonbladet redan anfört. I denna vigtiga fråga synes nemligen mycket predikande vara af nöden. Vi vilja då särskildt yltra några ord om orsakerna till det förvända i vårt nuvarande undervisningssystem, och särskildt något om följderna. Orsakerna äro: a) LFel hos regeringen, som icke föranstaltar om en förnuftig skolstadga, hvarigenom de flesta andra orsaker kunna stäfjas i sitt inflytande. b) Fel i nationalynnet, som är mycket fallet för att skjuta öfver målet. Allt skall vara så storartadt, så grannt, hvarvid måtta och sans komma till korta. c Den olyckliga efterhärmningslusten efter tyskarne. Likväl råder hos sjelfva tyskarne icke en så oredig sammanblandning af läroämnen som hos oss. Der betraktas alltid vissa ämnen såsom hufvudämnen, vid sidan af hvilka de öfriga erhålla en underordnad plats. d) Det fullkomliga förbiseendet af nödvändigheten att ställa ämnena i ett organiskt sammanhang med hvarandra. e) Mängden af förammatikor, af hvilka hvar och en är uppställd efter ett olika system. Lärarnes äregirighet, i det att hvar och en vill forcera sitt ämne. Detta är i sig sjelf förlåtligt, emedan tidens anspråk äro så stora, att en lärare ej på annat sätt kan åtnjuta något anseende. Detta fel ligger således ej egentligen hos lärarne, utan har sin grund i skolstadgans brister. g) Fel hos föräldrarne, hvilka, på samma gång de med skäl klaga öfver barnens öfveransträngning, vilja hafva dessa mycket lärda och ställa öfverdrifna fordringar på skolorna. h) Fel hos ungdomen, hvilken ej vill skänka någon aktning åt andra lärare än just sådana, af hvilka den mest anstränges. Detta förhållande står i sammanhang med nationallynnet och är i grunden någonting godt och såsom det bör vara, förutsatt att läroämnena både tiil antal och omfång blifva inskränkta inom de rätta gränserna. Det är således åter skolstadgan, som är felaktig. i) Brist på praktiskt förstånd hos kammarlärda