Aftonbladet – 12 juli 1865, sida 3

NORD-AMERIKA. Från Newyork förmäles den 28 Juni, att presidenten Johnson förklarat för en deputation från Syd-Carolina, att han vill återställa de afsöndrade staternas regering genom befolkningen. -Negeremancipationen måste formligen ratificeras af de särskilda staternas lagstiftande församlingar, sedan slafveriet blifvit genom kriget faktiskt afskaffadt. Presidenten har upphäft förbudet mot negerförsamlingar i Charleston. General Terry har i Richmond förklarat, att de svarta äro, i fråga om medborgerliga rättigheter, lika berättigade som de hvita. Uti Charleston, Richmond och Savannah hafva blodiga slagsmål uppstått mellan negrerna och de hvita. Uti Washington har en advokat från Alabama vid namn Gyle blifvit häktad såsom författare till den kungörelse uti Selma Advertiser förliden vinter, hvaruti fordrades en summa af en million dollars, för att genom Lincolns, Sewards och Johnsons mördande hafva fred till den 1 Mars. Uti staten Indiana vid Loogootee sammanstötte den 23 Juni två bantåg på OhioMississippi-banan, det ena förande soldater, det andra förande gods. Lokomotivförarne och eldarne för båda tågen dödades, och under det tågförarne tvistade om hvem som var skulden till olyckan, sammanstötte ett tredje tåg mot det som medförde soldater. Resultatet blef att 15 personer dödades och 150 sårades. Mordprocessen i Weshington fortsatles ännu i slutet af Juni, men troddes komma att afslutas i denna månad. De anklagades talangfulla rättegångsbiträden ansträngde sig af alla krafter att rädda sina klienter. Reverdy Johnson inskränkte sig till att bestrida rättens kompetens och bestred att vittnenas berättelse var komprometterande för bans klient fru Surratt. arrolds rättegängsbiträde, hr Stone, medgaf att hans klient varit Booth behjelplig vid dennes flykt, men bestred hans delaktighet i mordplanen och dess utförande. Sammaledes jorde äfven Arnolds och OLauglins rättegångsbiträde, hr Cox, med temligen god framgång. Paynes rättegångsbiträde, hr Doster, försöker ej bestrida sin klients brottslighet, men enför såsom en mildrande omständighet vid brottets föröfvande, att han vid anfallet mot hr Seward blott utförde hvad han ansåg för rätt. Payne var proslafveri-.anatiker, och hans försök att döda den man, hvilken hen ansåg såsom antislafveri-doktrinens hufvudesponent vore blott en konseqvens ef hans sydstatsupptlostran. Hr Doster gillade naturligtvis icke Paynes gerning, men påstod att han ej varit någon le:d mördare, utan handlat ef verklig öfvertygelse! Samma rättegåvgsbiträde uppläste en bekännelse af Atzerott. Denne medgifver att han deltagit i Booths sammansvärjning för Lincolns tillfångatagande, men då denna plan visade sig vara overkstälibar och mord föreslogs, hade Atzcrott vägrat att vidare deltaga i komplotten, isynnerhbet att ötlaga sig uppdraget att mörda Johnson. Beträffande ransakningen med Davis berättas, att densamma komm:r att företagas vid nästa session af Circuite urt i Baltimore, uvder öfverunionsdomaren Chaseg presidentur. För att undanrödja alla tvifvel bar regeringen officielt tillkännegifvit, att presilentens proklamat on beträffande handelsinskränkningarnes upphäfvande, äfven inneattar upphäfvandet af den dittills erlagda 25-procents försäljningsskatten på bomull i rebellstaterna. Contreamiralen Dupont har den 23 Juni aflidit i Wilmington. Den ryktbare mexikanske generalen och statsmannen Manuel Doblado hade den 19 Juni aflidit i Newyork. General Beauregard har blifvit arresterad Neworleans och skulle sfföras till Washngton, Det bekräftar sig att rebellgeneralen Slaughter försålt hela sitt artilleri och en nängd bomull för 100,000 dollars till kejserlige mexikanske generalen Mejia uti Majamoras. Men som BSlaughter ej utdelade je erhållna penningarne bland sitt folk, så illfångatogs han af sina egna soldater. Denne uppgaf då att han återgifvit mexisanarne de erhållna penningare. Han tförsattes då i frihet och afreste till Havana. seneral Brown ånträffade i Brownsville lott 700 till 800 balar bomull. Nägra af Mejias officerare hade den 2 Juni besökt Brown och frågat honom om Förenta Staerna komme att blanda sig i de mexikanka angelägenheterna. Generalen svarade utt ban fått befallning attej företaga något, om kunde förnärma någotdera partiet,och Mexikos regering kunde vara förvissad om, tt sträng neutrålitet skulle iakttagas af Förnta Staterna. (Insändt.)