Aftonbladet – 6 juli 1865, sida 3

Något deraf torde jag väl fått på min del, ehuru ej så mycket som man tillägger mig?, sade don Felipe, blygsamt nedslående ögonen. Rättvisa åt förtjensten!? ?Dessutom befinna vi oss i ettstadium af öfverseende och glömska af fordna villfarelser, och jag vill att min styrelse, så länge jag är tillförordnad guvernör, skall utmärkas af välvilja mot alla. I morgon kunna sakerna stå helt annorlunda och jag vill att man med tillfredsställelse skall tänka på min styrelse då den är förbi.? Hvilket sublimt program !? Kristligt, don Candido, kristligt, hvilket jag också önskar att det skall vara. Men nu är det tid att ni beger er till nunnorna och uträttar det uppdrag jag gifvit er.? ?Nu genast?? ?Ja, det är ingen tid att förlora.? Tror ers excellens att denne onaturlige prest möjligen stär i försåt för mig ute på gatan?? Det tror jag väl icke; han vågar ej så blottställa sin värdighet; men tag i alla fall era försigtighetsmått.? ?Det skall jag visst göra. Mina ögon skola mångdubbla sig. Var utan fruktan, ers nåd.? ?Jag vill ej veta af någon blodsutgjutelse.? Blodsutgjutelse! Jag svär, ers excellens, att jag skall göra allt hvad jag kan så att ej en droppa blod kommer att flyta.? ?Godt; det är också min önskan. Gånu till nunneklostret och kom tillbaka i afton. Sedan det blifvit mörkt? Ja.? ?Natten är brottets timma, ers nåd.? Åh nöj, det är ingen fara; gå nu — jag