Aftonbladet – 5 juli 1865, sida 3

misshagar honom, och för Lavalle, ifall ni lyder guvernörens befallningar. Såå, de säga detta? tJa, de göra det. cOch ni, herr polischef, hvad gör ni? tJag? Jag kan ingenting göra dervid. Det är ganska illa, ty dessa baktalare borde arreesteras. Men nii sade nig ju nyss, setior, att vi redan ställlt oss tillräckligt illa, utan att företaga mya förföljelserX, invände Victorico. a Ja, men jag menade ej dessa bakdantare åt Ni skall ej bry er derom, setior Arana. 4Tro mig, seifior Bernardo, jag skulle ej begära bättre än att få afsäga mig mitt embete. För att i lugn och ro få lefva på landet, på någon af edra egendomar, naturligtvis. Mina egendomar! Jag, som är alldeles ruinerad. Så säga icke unitarierna. eTala de om mina egendomar också? Ja, och de säga att de äro väl fö sedda, men med orätt förvärfvade, att ni inköpt dem med statens penningar — hvad vet jag om de säga mera. Men diet är alldeles nödvändigt att arrestera dem, som säga detta. eMen om det nu säges i Montevideo, sefior Arana?X Ab, i Montevideo! Ja, der säger man det! De förrrädarne! Jag försäkrar er att ända till ett sillfverkrucifix, som priorn i San Fran: cisco gifvit mig, har jag måst skicka allting till jpantlånaren Rejas, för den skuld, hvari jag; står till honom. Jaså. Det är mina egendomar! De förrädarne!S