Aftonbladet – 1 juli 1865, sida 3

gen. Templet i Segesta har blifvit restaureradt och kan derigenom i många år undgå att nedstörta. — Konung Ludvig I ämnar pryda den s. k. Gärtnerplaz? i Miänchen med bildstoden af byggmästarne Friedrich von Gärtner och Leo wv. lenze, hvilka nedlagt stor förtjenst om stadens förskönande. — Rafaels original ?Madonna di Loretto? har af den wienska miniatyrmålaren Heinrich Stohl blifvit upptäckt hos en konstälskare i Verona. Vasari här sett taflan i Lorettokyrkan och beskrifvit den i sitt arbete; Passavant omtalar, att den varit försvunnen alltsedan den första franska invasionen. Den tafia, som man i Louvren visar såsom originalet till Madonna di Loretto, har redan för längesedan af kännare förklarats vara en medelmåttig kopia. Den nuvarande egaren af den nyligen påfunna dyrbara skatten köpte den för någon tid sedan af en tafleförsäljare i Mantua för ett ringa pris, t den var till oigenkänlighet betäckt med dam oc mögel. Först efter sorgfällig rengöring trädde figurernas skönhet åter i dagen. — AbbE Franz Liszt läste sin första messa pingstdagen i S:t Peter i Rom. Hans fordna medtäflare Sigismund Thalberg vistas äfven i lItalien, men icke såsom abbå, utan som simpel trädgårdsmästare och vingårdsman i en villa vid Posilippo vid Neapel. — Tristan och Isoldo? uppfördes för första gången på hofteatern 1 Minchen den 10 Juni. Konungen var närvarande från början till slut. Framställningen lär varit i allo lyckad. Orkestern anfördes af Hans von Bilow. Richard Wagner hade en smickrande yttre framgång, men tankarne om arbetets värde voro dock delade. Den 13 Juni upplefde kompositionen sin andra representation, men kritikens omdöme var ännu mera stridigt än första gången. Under det att ett parti upphöjer Wagners verk till skyarne, beteckna andra det såsom ett ur konstens synpunkt högst förkastligt alster. — De skrifter, memoirer och politiska dokumenter, som furst Metternich efterlemnat åt sin ildsta son, ämnar denne inom kort utgifva. Först skola memoirerna och korrespondenserna utkomma. — I Athen ha grekiska vetenskapsmän samnantridt för att Kfrarottta da ramearcka Iklaccio