Aftonbladet – 30 juni 1865, sida 2

samhet, hvad förf. yttrat om den h. skrift, att, let vid vetenskapens närvarande ståndpunkt rde vara förgäfves att påstå, att bibeln till hela sin både materiella och formella del är omedelbar gudomlig ingifvelse7. Förste opponenten, kyrkoherden Otterström i Warola, var i hufvudsaken af samma öfvertygelse som preses, så att lem emellan uppstod endast en ringa skärmytsing. Allvarsammare blef striden med andra opponenten kyrkoherden Wennersten i Kinneved och tredje opponenten komminister G. E. Kullberg i Broddetorp. Men allra häftigast frambröt den på andra dagens eftermiddag, då detlemnades tillfälle åt öfriga deltagare i mötet att uttala sina åsigter. Om diskussionen härunder. såsom efteråt anmärktes, antog en måhände alltför stor liflighet, så måste detta tillskrifvas dels ämnets höga vigt, såsom varande en lifsfråga för kristendomen, dels tidens korthet, då endast 10minuter voro anslagna till hvarje talare. Att den broderliga kärleken deraf icke stördes, inga ersorliga anfall voro af någon åsyftade, utan allt aflopp i sämja och frid, bevisades af den allmänna högaktning, som hela mötet till slut betygade satsernas författare. — Tredje dazen meddelade hr biskopen berättelse om hvad sedan sista prestmöte märkligt sig tilldragit beträffande stiftets församlingar och läroverk. Derefter behandlades åtskilliga frågor af mera enskild betydelse, hvaribland äfven förekom ett förslag, att formen för disputationsakten i så måtto borde förändras, att det blefve fri och allän diskussion. Mötets beslut blef, att diskusionen nästa gång blifver fri, hvarefter, om detta å befinnes mindre ändamålsenligt, man kan återgå till det gamla. Slutligen bestämdes artikeln Om Gud? till disputationsämne vid nästa free och utnämndes till preses kyrkoherden 2. Warholm i Slöta samt till predikanter kyrkoherden Landberg i Särestad, kyrkoherden Granqvist i Rackeby och komminister Nyberg i Härlunda. — Efter afslutade förhandlingar höll hr biskopen ett hjertligt och gripande afskedstal till presterskapet. — Till hr biskopen, som icke blott med sin vanliga värdighet, humanitet och skickligfiet ledt prestmötets öfverläggningar, utan ock under alla prestmötesdagarne mot samtlige deltagarne ådagalagt en storartad gästfrihet, uttalades mötets tacksamhet af prosten Brandelius i Fredsberg. —