Aftonbladet – 30 juni 1865, sida 2

en häst, men inom tjugo fem minuter är jag vid Barracas.? Godt. Ock du kommer igen?? I afton.4 Säg henne...4 SAtt du är försigtig för hennes skull. Säg henne hvad du vill, Daniel4, sade Eduardo, hastigt vändande sig bort, emedan hans blickar skymdes af något han ej ville visa sin vän. En tapper och ädel man, som Eduardo, och dertill häftig som han, kunde också knappt befunnit sig i en plågsammare belägenhet: att se sin själs älskade i en sådan fara, och det för hans skull, utan att kunna göra det ringaste för hennes räddning. Då Eduardo åter vände sig om för att ala till Daniel, hade den sednare lemnat rummet. Klockan var nu elfva på förmiddagen och lon Candido klädde sig för att begifva sig ill sefior don Felipe Aranas privatsekreeriat. FEMTONDE KAPITLET. Amalia inför polischefen. Daniel skyndade hem, besteg sin präktiga uchsröda springare och galopperade bort ill Barracas genom stadens sämsta gator ör att ej af trängsel blifva uppehållen, ty vad gatans ojemnheter beträffade voro dessa j till något hinder för hans lättfotade häst, nen det oaktadt kom han dock för sent ram. Då Daniel omkring klockan nio på morsonen ankom till staden, hade han, som vil eta, skickat Firmin till Barracas, med tillägelse huru han skulle törhålla sig om nå-. ot inträffade. ;