nödvändigt ämne uti sjelfva kandidatexamen och ett svenskt afhandlingsprof föregå densamma. Dessutom kan jag icke underlåta att uttala den tanken, att det synes mig vara bäde önskligt och nödvändigt för en nationel bildnings befrämjande i allmänhet, att enhvar, som från universitetet afgår, efter att hafva tagit en högre examen inom tilosofiska fakulteten, sådan som kandidatexamen, må hafva gjort ett mera vetenskapligt studium af modersmålet, som grundar sig på ett allmänt nordiskt språkstudium. Detta sätt art betrakta saken ur en mera omfattande och nationelt-praktisk synpunkt utgör sjelfva gru..den för mitt ofvan fram ställda förslag, att nordiska språken må intagas såsom nödvändigt eller s. k. tvångs ämne i kandidat examen och uppställas såsom hufvudämne 1 licentiat examen. Jag vägar hoppas, att denna min uppfatining at fråvan, ehuru den icke lyckades att tillvinna sig fa kultetens bitall, icke skall anses hka oför ijent af uppmärksamhet när saken förekommer till pröfning hos universitetets öfverstyrelse, liksom jag är öfvertygad att den skall gillas af hvar och en, som inser och rkänner vigten af att det nationella bildningselementet i allmänhet och modersmälet isynnerhet bliiver behörigen värdadt och omhuldadt vid våra uviversiseter. — Hvad särskildt heträffar det af mig önskade svenska afhandlingsprofvet före kandidatexamens undergåeude, tå torde detta icke, såsom fakulieten förmenar, kunna anses vara 7alldeles ändamälslöst?, efävida frågan derom betrektas som sig bör, ur oivan angifna, nationelt-, raktiska synpunkt. I enlighet med sin, deremot, ubstrak:-teoretiska ståudpunkt vid frågans bedömande vill och kan fakul teten uti detta skrifprof endast se ew prof på vetenskaplig lörtattaretö måga? — Icke derjemte ewt prof på lörmäåga i modersmålets behandling i allmänhet vid framställningen af ett vetenskapligt ämne. Men om detta prot fullständigt uppfattas och ur sin rätte synpunkt, såsom et vetenskapligt skrifprof på mo tersmålet. så förfalla de skäl, hvilka 10ranlåta tokulteten att afstyrka detsamma, emedan det i sådant fall hvarken lär kunna anses vara mindre lämpligt? för den, som skall fortgå till ?djupare studier?, ej heller ötverflödgt?, på den grund, att fordringarne icke skulle kunva blitva Psärdeles andra?, än vid de redan löreskrifna skriftliga profven vid matnritetsexamen?, då dessa sednare eskrifprof aflöggas af elementarläroverkets för universitetet mogne lärjungar; men det ifrågavarande skrifprofvet skulle afläggas af universitetets lärjungar när de skola anses mogne till lärare vid elementarläroverket, hvilket förbällande väl synes böra föranleda verkligen särdeles andra? fordringar i det sednare tal!et än i det förra. På denna grund :orde det svenska afhandlingsprofvet före kandidatexamens undergående, som är i full analogi med den betydelse, som numera tillerkänvnes det svenska skrifprofvet inom elementarläroverkets alla afdelningar, kunna, tvärtemot fakultetens åsigt, sägas vara o.:ndgängligen nödvändigt för en blifvande lärare inom skolans nedre afdelning?, lika väl som inom dess högre sfdelninz, inom hvilken redan kandidat xa men äiven måhända kan komma att bereda inträde, om den närvarande bristen på elementarlärsre skulle tfortfara. Slutligen anhåller jag, att denna min re servation mätte komma att åtiölja öfriga handlingar i saken under dess vidare bebandling. Upsala — som otfven. Carl Säve.? PS