Aftonbladet – 26 juni 1865, sida 2

skolor, men hvarje garanvtv för, att dersa språk der skola studeras. Filosofiska takulteten har hvarken ansett nödigt, att blifvande lärare vid elementarläroverken ega någon vetenskaplig insigt i ett af de språk, hvari de skola undervisa, och det hvarpå undervisningen skall föras, nemligen modersmålet, ej heller kunnat höja sig tillen nog fri ståndpunkt för att inse att dock nordi ska språk äro en universitetsdisciplin, som i förhållande till den högsta humanistiska examen vid ett svenskt universitet har anspråk på att erkännas ega lika betydelse och neder och värdighet, som t. ex. bot.nik och zoologi Utan motsägel-e har dock ej detta förslag fått anträda sin färd till fortsatt beh: näling hos öfveror nade myndigheter. Mot dets mma har professorn i nordiska språken hr Carl Säve afgifvit en reservation, som på ett segrande sätt bemöier motiverna för den behandling, fakulteten låtit i sitt förslog vårt modersmål vederfaras. Vi gö a oss ent öje af atl meddela denna klara och träffande belysning af frågan, hvilken vi hoppas skola i efgörandets stund väga mer än takultetspluralitetens, lindrigast sagdt, för vånande likgiltighet för svenska språket. Hr Sä-es reservation lyder som följer : Reservation mot filosofiska fakultetens förslag till ombildning af den filos fiska graden — den 12 April 1865. Härmedelst får jog anmäla min reservation mot filosofiska fakultetens bestut att i sitt förslag till ombildning af den filosofi ska graden icke upptaga följande trenne af mig föreslagna närmare bestämmelser, hvilka afse häfdandet af de nordiska språkens och särskildt modersmålets rätt i detta afseende, nemligen : 1:0 att ett på svenska språket affattadt afhandlingeprof bör afläggas, jemte det föreslagna latinska öfversättningsprofvet, före kandidatexamens undergående; 2:0 att de nordiska språken böra upptagas bland de nödvändiga ämvena i kandidatexemen — och 3:0 att de nordiska språken böra uppställas såsom ett at de båda hufvudämnena inom åcgonat deföreslagna 7 vetenskapserupperna. i hvilka licentiat-examen får tagas — förslagsvis i om den 4:de, tillsammans med nyeuropeisk linguistik. Den ståndpunkt, från hvilken fakultetens förslag utgär, synes mig i allmänhet vara nog mycket abstrakt-teoretisk och endast afse den stränga vetenskaplighetens tordringar. Det var också just detta uteslutande, ch derfre ensidiga, afseende endast på vetenskaplighetens förmenta, abstrakt-teoretiska fordringar, som hultvudsakligen motiverade fakultetens afslag på min of anstäende tramstäl!ning till häfd-ndet at de nordiska språkens och modersmålets rätt, då det är fråga om att uppgöra en studiiplan, som skall gälla vid ett svenskt universitet. Jug gör mig en heder af att erkänna, att jag 1 denna fråga icke intager en opartisk ständpunkt; och då jag städse skall vara partisk för det fosterländska, i hvilken sfer at luvet eller vetenskapen det än framträder, så kan Jag för min del ej heller gilla denna kosmopolitiska vetenskaplig et, som auser sig icke böra ät det nauonella bildningselementet eller modersmålet inom universitetsstudierna inrymma den ringaste betydelse, utetfver hvad som kan bel pa sig på detsamma i jemförelse me alla andra bildnings elementer utur den stränga vetenskaplighetens abstrakt teoretiska synpunkt. I nu förevarande fall kan jag allra minst ställa mig på en sådan ståndpunkt och helt och hället glömma, att det är tråga om ett lärdomsprof, som skall afläggas vid ett svenskt universitet och af svenska ynglingar, bland hvilka flertalet kommer att egoa sig ät det uppväxande slägtets uppfostran till svenska medborgare. Om mitt törslag betraktas ur denna, såsom mig vil synas, euda riktiga synpunkt jör dess bedömande, är jag öfvertygad derom. att de af mig uppställda tordringar i afseende på de nordiska språkens och modersmälets tillhörliga plats inom den itrågavarande examensplanen ingalunda skola befinnas vara oberättigade. Nationuliteiens rätt, älven inom universitetet, kan icke ostrat fadt trampas under fötterna eller nedsättas och föraktas — om detta än sker fiån en 8. k. högre vetenskaplighets abstrakt-teore tiska ståndpunkt! Om säledes redan ur en allmän rationelt patriotisk synpunkt modersmålets rätt till en värdigare ställning inom studiiplanen för den filosofiska graden, än fakultetens förslag tillerkäuner detsamma, är obestridlig: — så vinner denna dess rätt ännu ytterligare stöd, då man vid denna frågas bedömande tillika tager i betraktande den rent praktiska sidan ar saken. ( värt land kuvn nemligen de flesta examina, som wfläggas vid universiteten, betraktas som embetsexa mina; den filosotiska graden har älven hit ulls, hvad flertalet af exsmina betraffar, utgjort en sådan embetsexamen för anställ mnog såsom lärare vd rikets läsre och högre undervisningsanstalter. Att förhållavdet me: den ombildade filosotiska graden kommer at: förblifva hufvudsakligen detsamma, är otvifvelaktigt: — det föreslas ju uttryckligen at fakulteten, att ?kandidatexamen må få utgöra akademiskt prof för kompetens till skoladjunktsplatser?, således en embetsexnmen för den lögre gradens lärare inom de: svenska elementarlä-overket. Men då fa kulteten sjelf anser en blifvande skoladjurk: icke behötva undergå annat eller högre kunskapsprof vid universitetet, än den föresl-gnr kandidatexomen — och med största sannolikhet torde kunna antegas, att det siora flertalet af elementarläroverkets lärare icke kommer att hafva tagit annat än kandidat exemen —; så bör det väl ock tillses, att den nya kandidatexamen varder så inrättad, att deruti komma att ingå, säsom nödvändiga åtminstone de allra vigtigaste af de ämnen, hvilka enligt Ing utgöra lärvämnen vid elementarläroverket, — och såleds äfven modersnålet. enär detta inom såväl folksom lärvoomsskolan utgör ett särskildt lärvämne, hvaruti undervisning medöelas och prof aflägges, Ur denna rent praktiska synpunkt visar det gig säledes utgöra en oel:ere fl g fordran, att elemenvtarläroverkets behot af skickliga lärare i detta ämne tages i behör riot öilsvervägande vid arordnandet af kan—— — I TARA s