Aftonbladet – 23 juni 1865, sida 3

Ransakningen om Förgiftningarne i Silbodal. (Redogörelse af Aftonbladets referent.) Förhandlingarne i detta mål å Långelanda tingsställe den 31 i förlidne månad inför Nordmarks häradsrätt afslötos med det afkunnade beslutet ou: kyrkoherden Lindbäcks häktarde och ransakningens fortsättning den 20 i denna månad å gästgilvaregården Trubbyn. Dä dervid den anklagade visade sig benägen att enständigt förneka all brottslighet — huru komprometterande omständigheter som än kunde mot honom framdragas — och då beskaftenheten af de brott, om hvilka det här handlade, var sådan, att det knappast var att hoppas, att någon juridiskt bindande bevisning skulle någonsin kunna åstadkommas, anade man föga, att saken skulle vid den sälunda utsatta nya förhandlingen på en kort stund kunna bringas till slutligt afgörande. Lindbäcks under mellantiden algitna bekännelse hade likväl förändrat förhålsandena. Den fortsatta ransakningen fick derigenom en helt annan karakter och en helt annan utgång än man kunnat föreställa sig. Men ätven med behörigt afseende tästadt på de förändrade förhållandena, skall det troligen icke undgå att väcka förundran, att ransakningen om ett af de märkligaste brottmål som svensk domstol någonsin haft att handlägga, kunde bringas till slut på ett par timmar ifrån det målet tagit en så helt och hället ny vändning. Saken har, gerom det behandlingssätt den rönt, utan tvifvel fätt en ny märklighet, egnad att, om möjligt, tilldraga densamma ännu större uppmärksamhet än den redan i och för sig framkallat. Sakens beskaffenhet är sådan, att äfven den mest knapphändiga och lättvindiga behandling icke kunde undgå att förete momenter af det största intrese, men den å gästgifvaregården Trubbyn i tisdags hållna ransakning, för hvilken vi nu gå att redogöra, fick dock sin största märklighet genom allt det myckna, som der icke blef upplyst, icke blef utredt. För att sätta dem,