Aftonbladet – 23 juni 1865, sida 2

?Det är någon utanför porten Skall jag öppna den, sefiior ?Ja, om man klappar på, svarade Daniel och återvände till salongen. Amalia var mycket blek. Daniel, som återvunnit sitt vanliga sjelfförtroende i faran, inväntade med lugn den nya händelse, som utan tvifvel skulle ännu mera inveckla hans och hans vänners öde. Ty vid denna tid, ära midnatt, kunde ingen gerna komma till denna aflägsna bostad i annat ärende än som rörde denna aftons tilldragelser. Pedro inträdde i salongen med ett bref i handen. En soldat medför detta bref till sefioran?, sade han. ?År han ensam ? frågade Daniel. ?Aildeles ensam.? ?Har ni sett utåt vägen på båda sidor? ?Ja, det finnes ingen der? ?Godt: gå tillbaka till porten och se efter att ingen kommer in.? PÖppna det, sade Amalin och räckte brefvet till Daniel, Ah! utropade han, sedan han brutit biletten, det är från en förnäm person, en pekantskap till dig; ser du underskriften? ?Marifio ! utropade Amalia och rodnade starkt, Ja, ?Jag har nyss fått veta att ni blilvit invecklad i en obehaglig och till en viss grad arlig sak. Myndigheterna ha blifvit underrättade att ni i ert hus en längre tid-unndolt en fiende till styrelsen, eftersökt af ttvisans handhatvare. ?Man vet att denna person icke längre befinner sig hos er; men som man antager utt ni känner hans uppehållsort, fruktar jag utt ni blir föremål för sträng bevakning och nöjligen förhör från styrelsens sida. . I denna svåra belägenhet tviflar jag ej vå att ni behöfver en vän, och då jeg, i nin ställning eger några inflytelserika be