Aftonbladet – 23 juni 1865, sida 2

Bernhard Elis Malmström. T Från Upsala har den sorgliga underrät telsen ingått, att estethices professorn vic dervarande universitet filos. doktorn B. E. Malmström aflidit i förgår afton till följe af blodslag. I honom förlorar universitetet en utmärk lärare. Men ännu större är måhända der förlust, som svenska litteraturen gör; t) det finnes få bland nu lefvande författare. som på den svenska vitterbetens fält intags en förnämligare plats än han. Hans dik ter höra till det renaste och gedignaste. som hos oss framalstrats under det sista fjerdedels ärhundradet; der är tankedjup och dock klarhet, en allvarlig och manlig anda i ordets fullaste och ädlaste mening och dock formskönhet; der är ingenting som kan kallas för slagg och fyllnadsgods, allt är ädel metall, konstskönt gjuten i ädla och rena former. Man mäste beklaga, att Malmströms filosofiska studier och akademiska lärareverksamhet, huru fruktbringande den än må hafva varit, gjorde betydligt intrång på hans produktivitet, så atl man på sednare tiden blott ytterst sällan hörde någon ton från hans lyra. Om han haft en mera lättrörlig fantasi och varit mera produktiv, skulle han säkert blifvit hela tidehvarfvets mest betydande skald i vårt land. Beruh. Elis Malmström föddes den 14 Mars 1816 i Tyslinge socken i Nerike, genomgick läroverken i Örebro och Strengnäs, blef student i Upsala vårterminen 1835, fil. kandidat höstterminen 1840, erhöll samma är svenska akademiens stora pris för PAngelica?, en samling elegier, disputerade för graden under Atterboms presidium Om konstens väsende och betydelse? vårterminoen 1842, promoverad tilosotie doktor samma år, utgaf vårterminen 1843 en disputation: Aristolelis lära om poesien?, på hvilken han kallades till docent iestetik. Åren 1846—47 företog han en resa till Tyskland, Italien och Frankrike, erhöll 1848 förordnande att förestå den estetiska professionen, hvilket förordnande förnyades 1849 och fortfor intill slutet af 1856. I Dec. 1856 utnämndes han till e. o. professor i estetik och modern litteratur och i Maj 1859 till ordinarie professor i estetik samt litteratur och konsthistoria, i hvilket embete han installerades i Oktober samma år. En af de iderion i svenska akademien 1850 och 1854 utnämnd till historiograf vid K. M:ts orden. Hans utgifna skrifter ärv: Ariadne, episkt försök i 6 sånger, Stockholm, 1838. — Fiarflickan vid Tynnelsö. Stockholm 1839. — Linnea borealis, poetisk kalender, utgifven jemte C. J. Bergman. Upsala 1840.