Aftonbladet – 22 juni 1865, sida 3

Igång Gm underviscznivgen vid elementarläroverken. Vi meddela I här nedan den under ofvanstående öfverskkrift i Posttidningen förekommande uppsatsa, som innehåller motiverna till de i skolstaadgan nu gjorda ändringarne och tilläggen. Uppsatsen lyder: Den stora unppgift. som är den högre skolan föresatt.t. uppgiften att fostra en stam af ynglingar, ddelaktige i den högre bildningens fördelmar och tillika genom uppöfvad tankekraft och mognadt omdöme duglige till eget fulullgörande af bildningens värf, har i våra dagar blifvit svårare att lösa än någonsin förut. . Dels derigerom att flera genom den nyyare bildningens utveckling tillkomna läroämnen inom kretsen af skolans undervisniring intaga ett större omfång än förut, dels t till följd deraf att skolans verksamhet afseser, äfven på högre stadier, jemväl de praktktiska yrkenas bebof. harundervisningsämneirenas antal blifvit förökadt. Om dessa änmeien meddelas alla på en gång, och om de drifsfvas, hvart och ett för sig, så högt som måöjligt, utan afseende på de öfriga. kan ansspråket på lärjungarnes arätteligen komma att ötverskrida det mått, som för den unga själskraftens och äfven för den kiroppsliga utvecklingens helsa är gagneligt. jr alt öfvervinna de svårigheter, med hvilka skolan ssälunda har att kämpa, kunna flera utvägar giifvas. Uteslutandet af någor ibland de ämnen, hvilka för närvarande invå i skolunderwisningen, är bland dessa utvägar den, som först erbjuder sig, men torde tillika, näärmare betraktad, vara den, som lemnar mjbinsta hoppet om framgåne. Erfarenheten haar nemligen icke blott hos oss, utan älvenn i andra länder, visat, ant en sådun utesluutning, der den varit för städse stött på stora hinder, och hos de flesta bildade fcolk är i sjeltva verket antalet af läroämnern i skolorna i allmänhet liks med det som ii våra undervisningsanstalter förekommer. AMudiligen, om det äfven skulle lyckas att ntesbluta ett eller annat ämne, qvarstår i full sstyrka möjligheten, att inom de öfriga, om icke behandlas ändamåls enligt, hka lätt ästadkommes en större an strängning än seom är med lärjungens sanna väl törenligt. Deremot gifveas för vinnande af det åsyftade ändamålet andra medel, hvilka, om älven icke genast i ögonen fallande, äro af natur att säkraare leda till målet. Dessa äro: en närmaree sammanslutninz, vid undervisnirgen, ermellan de läroämnen, som med hvarandra eco närmare gemenskap, och en förenklad belehandling af de särskilda läroämnvena hvart t för si. Vår tids merera invecklade förhållanden fordra vid undexervisningen ett annat förfaringssätt än deet som gällde vid den sam manställning af några få ämnen, hvilken tillförene utgjowde skolornas verksamhetsfält. Dessa Jå ämnen egde en efter gammalt utbildad metodik, i hvilkens fasta för mer undervisningen stadigt rörde sig. Dei ökade antal nya ämnen, som numera i skolorna förekomma, kräfva en metodisk behandling, i hvilken det är skolans uppgift att allt mer intränga , och hvilken mer än något annat kan gra skolarbetet för lärjungen gagneVit och fruktbärande. Dessv olika ämnen äroo i grunden utgrenirgar al en gemensam sstam; de ega sinsemellan många beröringsrspunkter, mänga gemensam ma elementer, h hvilka, när de vid undervis ningen behörige:en framträda, både underlätta och sammmanhålla lärjuvgarnes upp fottning. De upipphöra nemligen -å att på lärjungens sinne e söra intrycket af fristående, uppfattningsisförmågan splittrande för mäl för hans vwerksamhet. Detta har sir tillämpning på dde särskilda språkens formlära och syntox,:, -åsom grundade på en allmän gramn atik,:, lika väl som på ordbildvingen i de med:d hvarandra beslägtade språken. på historienn i förhållande till litteraturen å ena sidaa , geografien å den andra, på naturalhistoririens olika grenar 0. 8. Vv. Ew samband i vundervisningen och ett samräd emellan lärsarne i beslägtade ämnen är derföre i hög grrad gegneligt, äfvensom de: är Önskligt, att de ämnen, hvilka ömsesidigt kasta öfver: hvarandra det mesta Jjus, behandlas af sammma lärare. Sättet att bemandla de olika ämnena, är jemväl of störstia vigt. Alt t.ex. un: ervisningen i modersmålet detta centrala ämne. som bör ingå i all språkundervisning, ickt förirrar sig i ettt bemödande att behandli det egna tungonnåler såsom ett främmande språk, utan inmefattar en lefvande, planmessigt utvecklad öfning i att rätt behandle modersmälet i tcal och skrift: att undervis ningen i främmaande språk håller det rätt mårstet emellan ratt medoela ett öfverflöd a egendomligheterr hos hvarje språk och at vidröra ellt för: få gramnatiska grundbegrepp; att den naturalbistoriska undervi ningen hufvudsahkligen utgår från åskådningen och me: deldas genom företeende af naturföremål eller : deras afbildnivgar, icke genom föresatta leexor: att den historiska undervisningen alddrig saknar, hvad den mer utförliga deteljeen beträffor, den muntliga framställningens 3 lifvande kraft och den begagnade lärobokaen blott i korthet gifver ett stöd för minnett; att den geografiska undervisningen oaflflårligen fästes vid äskådandet af kartan; : att ialla ämnen ett noggravnt urval egeer rum af det material son: skall meddelas ooch ett planmessigt fortskridande från det lättare till det svårare, är allt saker, på hvwvilka undervisningens framäsen ligem beror. Ännu mer än genom läroämnenas antal, kan en fara för en förtidig ansträngning eller en. bristande mognad hos skolans lärjungar uppstå gevom bibringandet inom hvarje läroämne al ett material, som är större än att det kan väl bearbetas, en ältas och förvanlas till lärjungens andliga egendom. Att härvid lärarens letvar de undervisning träder i främsta rummet och läroboken, fom af lärjunpgen på egen hand begogpas, blont i andra rummet tjenar och stöder den förra. är ett lifsvilkor för framgången af skolans arbete. I den skrifvelse, rikets ständer vid sistl.