Aftonbladet – 22 juni 1865, sida 3

gående korvetter. försedda med fullkraltig ängmaskin och bestyckade med några få kanoner af så grof kaliber dylika fartyg tro i stånd attt föra; samt derjemte. i mån af monitorsystemets :ytterligare fulländning, så många pansarklädda,, sjögående tornfartyg som framtida ekonomiskaa tillgångar kunna medgifva De 3me monitcorer?, som nu byggas, äro af det djupgående ochh för öfrigt af så stora dimensioner att de. ehurw kraftiga för positionsförsvaret, ej kunna anses Iblifva så lättmanövrerliga som är erforderligt för skärgårdskriget i dess vidsträcktare bemärkelse,, och då de dertill. enligt sednare erfarenhet. täfven under storm på Atlantiska oceanen. visat sigt vara säkra sjöbåtar och således ej kunna förmekas namnet af sjögående tornfartyg, böra de i följd af dessa och flera andra deras egenskaper. tillhöra det yttre sjöförsvaret. För de! inre sjöförsvaret blir det nödvändigt att skaffa så grundgående fartyg som möjligt. Ehuru de ej må anses annorlunda än såsom flytande lavetter. af sedda för vattnen inuti våra skärgårdar, böra de tortskaffas med ångkraft. ega det gröfsta artilleri, vara pansarklädda. och ändock af ej större di mensioner än att de genom slussarne å Göta kanal i nödfall kunna inkomma på våra stora in siöar. Derjemte torde behofvet kräfva ännu mindre och lättrörligare båtar för fortskaffandet af ett landstigningsartilleri. hvilket, tillgängligt på våra talrika inre vattendrag, kunde landsättas och uppträda på en terräng, der icke något afannat artilleri beroende anspann kunde röra sig. Detta synes vara allt hv:d man med någor!unda visshet kan förutsäga; men utan tvifvel blefve det en kedja af misstag. om man försökte att ännu närmare fastställa de blifvande fartygens certer. om man bestämde antalet samt för någon längre tid framlade kostnadsberäkningar m. m. 7:0. Nedanstående befälspersonal antages förslagsvis för det ywutre sjöförsvaret, hvaraf dock några platser. enligt hvad längre fram antöres, tilisvidare böra hållas vakanta. 1 konteramiral . .. med generalmajors rang. 3 kommendörer . öfverstes 5 kommendörkapt. af 1:aklassen — , öfverstelöjtn:ts ,, 12 kon.mensörkapt. at 2:a klassen . majors v 29 kaptener ss... kaptens a 28 löjtnanter . s löjtnants 18 underlöjnanter , uuderlöjtnants Utom amiralen på stat, tilldelas denna titel stationsbefälhatvare. äfvensom betälhatvare för större eskader, eller flotta. För att dels förekomma tvekan i afseende på rangen och dels lyfta stationens anseende, bör stationsbefälhafvarens amiralsvärdighet vara en grad högre n den på stat varande amiralsgraden. d. v. 8. af lika rang med generall5jtnant. Underlöjtnanten bör icke utnänimas annorlunda än genom törordnande, sant under de 2 första tjensteåren anses och 1 tjensten benämnas otficerskadett; och innan han befordras till löjtnant, bör han inför behörig förrättning hafva undergått repetitionsexamen i artilleri, navigation. ångmaskinJära och skeppsmanövrer. Så snart 3 år voro förflutna etter otficersutnämningen, skulle han ega rättighet att taga denna examen. Deremot skulle den nu anbefallda gradpasseringen på stationen upphöra. Benämmnirgen kapten, som tör närvarande tillhör yngsta regementsofficers. graden vid K. M:ts floua. är för denna grad en oegentlig och orättvis benämning. som icke bör bibehållas. Oegentlig är den derföre, att den är vilseledande och icke tillkännegitver personens rang; och den är orättvis, emedan örlogskaptenen genom denna titel berötvas det medborger liga anseende, bvartill han enligt sina tjensttörhällanden är berättigad. Flottans rangrulla är för de flesta utom vapnet en okänd autoritet, och om än K. M:t förändrade benämningen till örlogskapten, fregattkapten eller korvettkapten, blefve den dock i daglivt tal aldrig annat än kapten, i likhet med benän ningen för armens kaptener. Kaptenstiteln är så mycket mindre lämplig för cheterna på statens krigsskepp, bemannade med flere hundra mans besättning. som nu äfven skepparen på den minsta fraktbåt låter kalla sig kapten. Det har dertöre alla skäl för sig att regementsotficern, som nu bär denna titel, erhåller en annan, mera öfverensstämmande med den grad han innehar. Något lån behöfver härvid icke upptagas från armån, ty örlogsvapnet vill vara ett sjelfständigt vapen, och är rikt i sina egna tillgångar. Aila fordringar till tredsställas, om kaptenlöjtnanten erhåller tit: In kapten, och den nuvarande kaptensgraden förändras till kommendörkaptensgrad, men med majors rang. Otficerspersonalens reduktion är numera oafvislig. Sjokrigsmaterielens mångdubbelt ökade kostnad har nödvändiggjort en betydlig nedsättning i fartygens antal och storlek, hva.af måste följa en motsvarande reduktion af personalen Eit annat skäl dertill är att exercisanslagen icke äro, och sannolikt ej heller blifva, tillräckliga att bibringa det nuvärande stora otficersantalet en tilltredsställande sjöerfarenhet. Fäderneslandet har mera gagn af ett mindre antal väl befarne och praktiskt bildade officerare. än af ett mångfaldigt större antal, som, i följd af expeditionsmedlens :inghet, nödsakades tjenstgöra mera på land än ombord å fartyg, och följaktligen ej kunde förvärfva den sjövana, hvarförutan ingen krigslycka på hafvet är ått förvänta Derföre är den enda rätta bertkningsgrunden för otficersantalet. att ej flera utnämnas än staten, medelst tillräckliga sjökommenderingar, kan förskaffa tullgod yrkesskicklighet; hvaremot såväl statens anseende som dess materiella fördelar sämst bevakasdes, om otficersantalet bestämdes efter möjligheten att gifva hvarje olficer en knapp lön att letva på, eller etter hvad som ertaruras i krigstid till befäl för så och så många tusende båtsmän och beväringsynglingar eller efter huru många grannrikena ega, eller hvilken annan beräkning som helst än Jen, som drundar sig på möjligheten, att bibringa fulländad yrkesdualighet. Under alla vanliga förhållanden är, åtminstone tor den nuvarande sjökrigsmaterielen äfvensom rör hvad vi kunna förvänta under den närmaste framtiden, det föreslagna officersantalet ar 96 officerare fullt tillräckligt. Under krigstid får man vid örlogsflottan, liksom annorstädes. gå man ur hyset, ech om detta ej gör tillfyllest. kan det rekryteras från krigsskolan och HKandelsflottan. Så tillgår det vid sndra mariner och inga skäl finnas för oss att deritrån göra undantag. Dessutom bör ihågkommas, att det under alla förhållanden ombord å fartyg är vida böttre att hatva en eller två befarne och praktiskt kunnige officerare. än ett flerdubbelt antal, som på sjön ej känner sig hemmastad;. Vid befordringatne b samma lagar följas sam nu ära gällande, med undantag att från läjtnavtsgraden hvartredje uppflyttning skedde efter förtjenst och de tvenne efterföljande enligt tur. Derjemte bör underlöjtnanten undergå repetitionsexamen, såsom förut redan är nämndt, innan. han befordrag tll löjtnant. Det bör ej förbisea, att ehuru tjenstgöringen under krigstid är inom alla vapen lika ansvarsfull, kommer dertill för tjensten ombord i fartyg. att ätven under freden fra hundrade menniskors lif. fäderneslandets anseende och en staten tillhörig egendom, äro beroende af den vakthafvande olficernsa fr kesskicklighet och nit. Denna olikhet emel an örlogstjensten och den tjenstgräring. som, med undantag al . rigstid, förekommer inom andra milftäryrken, påkallar en motsvarande noggrannhet i befordringarne, vid hvilka ensamt ugligs heten borde, såvidt ske kan, ingå i beräkningen: ty i motsatt fall blottställes, kanske dagligen, icke allenast ett dyrbart vapen, utan äfven ännu högra och vigtigare intressen, för bittra förödmjukelser och förluster. 80, Skäroårdsartilleriets hefilsnersanal hr hestå af.