Aftonbladet – 19 juni 1865, sida 2

tället för att arbeta på denna tillväxande lafbefolknings gradvisa emancipation, betändigt tillknutit slafveriets band allt hårlare, försvårande detgenom en lagbok, hvilcen med rätta omtalas såsom ett det frukansvärdaste bevis på planmessig grymhet, som någonsin förekommit? Är det sannt. ja ller nej, att de at Georgien 1829 af Alabama och Louisiana 1830, af Caroina 1839, af Virginien 1849 utfärdade lagar, med piskapp för de svarta samt fängelse och böter ör de hvita, bestraffade förbrytelsen att meddela undervisning, vare sig åt befriade svarta eller slafvar, på det de svarta, om in i lekamlig måtto fria, måtte för alltid örblifva i andlig träldom? Är det sannt, ja eller nej, att Södern, icke nöjd med att upprätthålla hvad den kallade slafveriinstitutionen, gjorde sig all moda att utoreda den ... berusad genom drömmen om ett oerhördt, på slafveriet grundadt välde, som, enligt en talares uttryck, skulle sträcka sig från Washingtons graf till Montezumas palats ? Är det sannt, ja eller nej, attsedan brytningen, uteslutande förberedd genom Söderns oupphörligt växande fordringar i fråga om förrymda slatvars förföljande, uteslutande iramkallad genom Sderns angrepp, slutlioen inträffade, der i Förenta Staterna? ofticiella manifester rättfärdigades endast på grunder som uteslutande voro hemtade från den fara slafveriinstitutionen lopp? Är det sannt, ja eller nej, avt Nordens fiendtlighet mot slafveriet utgör det enda klagomålet i Syd-Carolinas, Alabamas, Texas, V.rginiens manitester, utan att der finnes ett enda ord om tvister rörande tariffer eller andra industriella eller politiska frågor? Är det sannt, ja eller nej, att i de debatter som närmast föregingo brytningen, i den 8. k. treitiotremannakomitens proto o!ler från den 11 December 1860 till den 14 Januari 1861, icke ett ord, icke ett enda ord står om tariffer eller pålagor, utan att allt vänder sig omkring slafveriets upprätthållande och garantierna derför? Är det sannt, ja eller nej, att Jefferson Davis, uti det i sydstaternas namn framställda ultimatum formligen fordrar, att menniskors eganderätt till menniskor (property in slaves) skall ställas lika med hvarje annau -gendom och förklaras okränkbar inom Förenta Staternas hela område? Är det sannt, ja eller nej, att i den nya författning, som sydstaterna efter skilsmessan antogo, tre uttryckliga paragrafer finnas intagne, hvilka sanktionera och föreviga slafveriet ? Är det sannt, ja eller nej, att insurrektionen noga följt slafveriets gränser, att dess intensitet stod i så noggrannt förhållande till slafveriets intensitet, att t. ex. i Virginien, den mest betydande och berömda af de konfedererade staterna, hela den del, der jordens rikedom är baserad på slafarbete, grep till vapen, medan den del, der arbetet är fritt, icke deltog i kriget? Är det sannt, ja eller nej, att Söderns. talare och skriftställare alltifrån krigets början och de första framgångarne ifrigare än någonsin proklamerat slafveriets absoluta nödvändighet och eviga laglighet? Att bundra predikare ur olika sekter på en konferens i Richmond förklarade slafveriets afskaffande för en usurpation till skada År det sannt, ja eller nej, att Södern il för Guds planer?. Att Richmond Enquirer. konfederationens Monitör, den 25 Mars 1863 innehöll följande ord: Den republikanska devisens trenne grundord, frihet, jemlikhet, broderlighet, vilja vi uttryckligen ersätta med slafveri, subordination och regering. Det finnes racer, som äro födda att ska. Vår konfederation är en af Gud utupprätta dessa sanningar.? — Att en an: nan virginisk tidning, the Southside Democrat, uttrycker sig med följande ord, hvilka påminna om ett språk som vi sedan 1848 ofta hört på Jenna sidan om oceanen: Vi afsky allt som bär epitetet ?fri? — de fiia svarta deri inbegripna; vi afsky det fria arbetet, det fria samhället, den tria tauken, den fria sjelfbestämmelsen, de fria skolorna?? Är det slutligen sannt, ja eller nej, att den nya konfederationens vicepresident Stephens i sitt tal den 21 Mars 1861 i Savannah sälunda redogjorde för denna konfederations ändamäl och anda: ?Vär författning har för ailtid teglerat den särskilda institution, som utgjorde den omedelbara or saken till brytningen och revolutionen. Den förklarar ait det afrikanska slatveriet, sådant det hos oss eger bestånd, är det tillstånd som bäst anstår den svarte midt i vår civilisation. Vär regering är grundad på den stora moraliska och fysiska sanningen, att den svarte icke är den hvites jemiike och att slafveriet är hans naturliga tillständ. Vär konfederation är alltså konstituerad på en mot naturens lagar och försynens beslut noga svarande grundval. I det man gestaltar regeringen och allt öfrigt i enlighet med skaparens eviga vishets lag, tjenar man menskligheten bäst. Derföre hafva vi gjort den sten, som våra första byggmästare förkastade, till en hörnsten för vår nya byggnad.? Dessa ohyggliga hädelser ha blifvit hörda af Gud; inskrifna i hans domsbok ha de ock ofördröjligen ådragit sig en välförtjent bestraffning. Montalembert påpekar här den nästan absoluta likheten i språk hos insurrektionens andre man och Lincolns ömklige mördare. Man ser alltså, fortfar han, att de transatlantiska slaflorderna åt sina själsfränder i Europa öfverlåtit omsorgen att bemantla sin sak. Sjelfva satte de sig öfver en sådan naivetet eller hyckleri. De ha lagt i dagen sitt hjertas innersta tanke och uttalat sanningen med cynisk vältalighet. Man hänvisar alltid till det förakt, som den hvite i norden vid hvarje tillfälle visar de fria svarte, och anför såsom bev:s derpå mer eller mindre sanna anekdoter. Låtom oss antaga alltsammans såsom sannt. Hvad ikan man deraf drag: för slutsats? Att sede.na hos en del af nordens befolkning icke Istå på samma höjd som lagen och att äfI ven norden har åtskilligt att försona. EnI dast tiden kan åstadkomma önskad förände: LL 4 pe tjena, liksom det finnes racer födda att herr-. sänd missionär för att bland folken åter