Aftonbladet – 17 juni 1865, sida 3

drade exemplur af Gaceta för att utdelas bland vära trogna tjenare??? Ni förstår mig, lille skälm, ni förstår mig — deruti skonar ni icke hvarken de unitariska herrarne eller damerna 77 7Jeg tror att ni skall blifva nöjd med mig, sefiora. Men nu mäste jag bedja er om ännu en sak: säg icke ett ord mera till min hustru om denna affär.? Ah, var icke så enfaldig! Jag skämtade ju bara, sade dotia Maria Josetu, med ewt af dessa förfärliga skratt, hveri man tyckte eig höra djefvalen bänle öfver det onda hwn gjort. Godt, skämt eller icke skömt, är det bättre att det icke upprepas, och jag bönfaller att ni ej gör det, sade M-uifio. som ovktadt den gunst han hos diktatorn åtrjöt fann det lämpigt att bönfalla hos denna I qvinna, hvars vapen i allmänhet voro oemotståndliga. Oroa er icke: om jag får fatt i hvad jag söker, så skall ni få fatt i enkan, men på et vilkor.? ?Hvilket ni behacvar.? 4Gif mig ert hedersord på att ni uppffyller det.? Ja, vid mitt hedersord.? 7Godt; om jag nu lyckas fånga någon som Victorico icke kunnat fånga och jeg skickar denne någon till er, till gensdarmkasernen, er afdelning, så mottager ni den — ni förstår?? ?Hvem? Den lilla eukan ?? i ?Nej, jag bryr mig icke om enkan!? Men hvem skall ni då skicka till min afdelning i kasernen?? ?Nögun som jag söker och som jag hoppas fänga.? Ahl! ?Förstår ni mig nu?? ?Ja, jag förstår er?, sade Mario med ett obeskrifligt småleende, ty han insåg nu att det var frågan om något offer, emedan den man, som under sådana auspicier inträdde i hans afdelning af gensdarmkesernen, icke emnnite en men lifvet.