Aftonbladet – 17 juni 1865, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Lagstiftande kårens session blef den 12 dennes prorogerad till och med den 30 Juni. Säsom bekant är, har sessionen först blifvit förlängd från den 15 Maj till den 14 Juni, och man tror att den ytterligare skall behöfva förlängas åtminstone till den 7 eller 8 Juli, om kåren skall hinna behandla ärenden, som stå på föredragningslistan. F mlingen har vid fortsatt behandlinj af 1866 års budget bifallit anslaget åt utri kesministören somt de båda första sektionerna af inrikesministerens budget. Den 11 dennes bölls en ministerkonselj i Tuilerierna under kejsarens presidium. Kejsarinnan bivistade densamma. Bland andra ämnen skall pressfrågan dervid ha förekommit. Den beviljede amnestien för åtskila franska tidningar tros ha blifvit utäckt till några utländska, och de bland sa, som blifvit förbjudna i Frankrike, a åter fått tillåtelse att spridas der. Det talas om att ett s. k. senatuskonsult rörande Algerien inom kort skall utarbetas. Enligt ett annat rykte, skall det vara Cochinkina som blir föremålet derför. Man lär ämna förklara detta land för en fransk koloni och utstaka dess rättighet r. ENGLAND. Englands och Frankrikes pansarflottor komma att göra ömsesidiga påhelsningar vid de båda ländernas kuster. Fösta iden härtill tillkommer mären i Sutherland, men Napoleon har förverkligat den ej blott gevom att tillåta de franska fartygen att begifva sig till Englands förnämsta hamnar, notan äfven genom att inbjuda kabinettet i London att låta den engelska flottan af samma slag besöka Frankrikes kuster. Denna vänskapliga bjudning antogs afamiralitetet, och lord Paget yttrade i ett tal vid en fest för prinsen at Weles, att detta var en underpant på vänskap och välvilja mellan de båda stora nationerna. Vid samma tillfälle talade lord Brougham ra ord, för att uppmana Förenta Staternas statsmän att med moderation begagna n seger öfver sina sydstats-motståndare. an besvor dem framförallt att icke färga schavotten med deras fångars blod. Hans tal, som mycket epplåderades, kan anses såsom ett uttryck af hela Englands, ja hela Europas tänkesätt. ITALIEN. Påfven har vid den audiens hen gaf Vegezzi, dagen efter dennes ankomst till Rom, a honom mottagit en skrifvelse fri cen al Lualicn. Italien erbjuder sig sig att öfvertaga en betydande del af den pålliga skulden. Beloppet uppgifves olika. Enligt Independance Belge skola underhandlingorne förut bedrifvits af den aflidne kardinal Wiseman, som äfven uppgjort förslag till konkordat. Då kardinalen låg på sin dödsbädd, kallade han till sig en förtrogen, åt hvilken han anförtrodde alla handlingarne rörande denna fråga, för utt, jemte ett ar kardinalen skrifvet bref, öfverlemnas åt påfven. Uti detta bref skall kardinalen hafva varmt uppmanat påfven att ej längre försumma sin pligt mot de italienska biskopsstilt som ännu saknade bskop. Kardinalen hade bilagt ett utkast till ett bref till Victor Emanuel. Pålven ansåg denna uppmaning af den döende vännen såsom en vink at himlen, och grep genast verket an. tom ofvannämnda handlingar innehöllo de till påfven öfverlemnade papperen en mängd egenhändiga bref från Wiseman till Victor Emanuel, till flera italienska notabiliteter och til: några bisk-par i de uti Italien införlifvade romerska provinserna. Dessa bref atsändes enligt deras adresser. AMERIEA. Från Newyork skrifves de Sydstatsgenerelen Hood har 2 honom erbjudna kapitulationsvilkoren. betydande expedition under general Weit: zels bi har afseglat till Texas, för att kufva återstoden af upproret. Sherman har uti sill afskedstal till sina trupper varnat dem för att deltaga i fribyrexpeditioner och uppmanat dem att äterda till fredliga sysselsättningar. Generalen sjelf hade ankommit till Newyork. str d 8.400,000 rdr beräknade bri afgiften Sverges betydlig nstillverkningsstatsinkomst. ma summa innefattas restantier för nde åren, öfverstiger den tullafgitförut uppgifna belopp unde 186: