Aftonbladet – 15 juni 1865, sida 3

despelare framträda: först rop, så stamp. ningar och derefter ett gny, hvilket slutli. gen växer till storm, —— —— — — — Framställningen, hvarunder talaren äfven yttrade, att Helsingborgarne äro vakna i fo. sterlandets stora frågor, medan många andra städer sofva (?Lund sofver, Malmö sofver, sade hr 9.) afhördes med spändt intresse och helsades flera gånger med bifallsrop. Efter hr Sturzen-Becker uppträdde possessionaten Nordin, upptagande till ve erlägg. ning från åtskilliga håll gjorda inkast mot det kongl. förslaget, isynnerhet farhågan för ttt bondregemente, hvilket talaren förmenade ingalunda vara att befara, enär kamrarnes organisation innebure tillräckliga garantier mot att icke någon särskild klass af folket blefve allsmäktig. Ett bondestånd, hvilket så länge som :verges deltagit ilagstiftningen och hvilket dessutom under de sednaste riksdagarne till och med gått i spetsen för flera stora reformer, såsom ifråga om religionsfrihet, qvinnans lika arfsrätt 0. 8. v., behölde man väl icke frukta för. Talaren påpekade ock landstingens sammansättning, hvilken visar, att bondeståndet redan pu väljer utan afseende på stånd dem, för hvilka det hyser förtroende; och den fullkomliga från.aron vid de landsting, hvari talaren deltagit, af all slags ståndssplittring, torde antyda huru enigt de nuvarande stånden skola kunna arbeta tillhopa i en ny representation. På fråga ef ordföranden, huruvida någon ytterligare ude något att i saken anföra och då ingen anmält sig, framställde ordföranden centralkomitens fråga: om önskvärdheten af det kongl. förslagets antagande, samt adressen till konungen, hvilka båda, den ena efter den andra, med acklamation i er listor för underskrifter Ne dessutom kringsändas. ga mötet afslutades, på förslag af hr Sturzen Becker, med ett kraftigt niofaldigt lefve för Carl XV, som reformens förnämsta stöd Slutligen väckte boktryckaren Borg förslag om ett större reformmöte för landsbygden och staden gemensamt, att i sommar hållas i Ramlösa eller Helsingborg, för att dymedelst dels söka framkalla en diskussion med förslagets möjliga motståndare, (hvilka hållit sig undan vid de hittills försiggängna mindre mötena), hvilken kunde blifva nyt tig för den goda saken, dels för att komm i tillfalle att uttala en allmännare och kraftigare opinion fö det kongl. förslaget. Riks dagsmannen för Luggude härad Ola Jöns son understödde denna åsigt och tillkänna gaf, att på de möten, han redan hållit mec sina kommittenter, hade beslutits, att un derstödja ett större reformmöte om ett så dant at Helsingborgarne beramades. Afver brr Sturzen-Becker, Nordin och dr Stenkult yttrade sig härom, och man uttalade önsrk värdheten af ett dylikt möte, om hvilke dock först sedan teckningen å listorna för siggått borde närmare bestämmas. Mötet var ganska talrikt besökt.