— Reformmöten. Från Helsingborg skrifves i Öresundsposten den 12 Juui: Vid reformmötet härstädes sistl. lördag valdes borgmästar Landegren till ordförande, som efter en kort framställning af mötets ändamål uppmanade de närvarande att yttra sig, hvarellfter dr Sturzen-Becker erhöll or det och lemnade en resumå af det hvilande kungliga förslagets hufvudgrunder, dem talaren belecdsagade med några särdeles träffande och oemotsägliga anmärkningar, värdiga Örebrromannen och radikalen af 1849— 50. Sedan talaren visat, att det numera endast finness ett slags folk i landet, som motarbetar deet kongl. förslaget, nemligen de som icke l!lärt nägot af den nya tiden och icke glömtt nägot af den gamla tidens traditioner occh hvilka visserligen erkänna förslaget varia bättre än hv.d vi nu ega, men söga, alt vi kunna erhålla ett än bättre, om vi blott vilja vänta ännu litet o. se. v., fram. höll han företräuvesvis, att man icke borde föreställa sig, att alla menniskor betrakta förslaget såsom uppfyllande all möjlig rätt färdighet; att det tvärtom finnes mänga, som önska al:ätten och valbarheten vida längre utsträckt, m. m. i samma riktning, alla de s. k. radika!erna, till hvilka talaren räk nade äfven sig. Det var en kompromis mellan den gumla ståndsförfattningen och sistnämnda åsigter, som i det kongl. försla get blifvitt sökt och funnen, och från denn: synpunkt borde hvarje fosterlandsvän om fatta detssamma. Taluren påpekade ock de isannolika följderna af förslagets förkastande brytningarrne i landet, strider, skarpare är de, som fförts under de sedneste 20 åren och dem han ej ville önska tillbaka; tala ren föresttällde sig, att ett dylikt förkastands skulle förrorsaka eomma effekt, som då mar ä en teateer länge förgäfves väntat en Pgkå