Aftonbladet – 15 juni 1865, sida 2

Jag trodde mig der finna folket mäktigare än dess styresmän och jag fann att folket ocksä der har sin despot, icke blodtörstig som Rosas, men som dock gör hvad han behagar och ej hvad folket vill — det var det andra misstaget. Jag trodde att de gamla unitarierna voro raktiska män, med kännedom om förhålandena och vidsträckt blick deröfver; och jag fann att de äro menniskor som alla andra, med lika stora och till och med större illusioner än andra — det var det tredje misstaget. Jag trodde att de skulle lära mig känna mitt land, och jag kände det bättre än de — det var det fjerde, och Jag trodde att general Lavalle och argentinska kommissionen arbetade tillsammans, men jag ser att de gå fram hvar för sig, så godt de kunna — hvilket var det femte misstaget. För tusan, misstagen blifva så många att de skulle kunna göra mig galen, tror jag! Hvem har jag nu att lita på? Låt se: Martigny är en talangfull man och full af ifver för vår sak, men måste röra sig inom den trånga gränsen af sina instruktiover och har ej förtroende för sin regering — således ingen hjelp der. Agiiero talade Iitet och sade mig mycket: han passar ej för demokratien och kanske ej ens för friheten. ren hafva ingenting lärt honom ; han inser ej att en ny generation uppvuxit under de fjorton år som förflutit sedan presidentskapets fall — på honom är ej att räkna. ?Varela är liflig, verksam, eger snabb uppfattningsgåfva, skarp tankekraft; hanär varmhjertad, uppriktig och pålitlig; han gtår emellan tvenne slägter af alldeles mot