Aftonbladet – 13 juni 1865, sida 3

Elektorsvalen för bondeständet. Posttidninvgen föri går innehåller rörande denna fråga flera artiklar. Först finner man der följande insända uppsats, riktad emot den artikel af —nn, hvari ämnet först företogs till behandling. Det heter ver: Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862 utmärker visserligen att K. M:t funnit godt? (d. v. s. i administrativ ordning, regeringsformen 89) att med upphäfvande af de under den 29 Augusti 1843 uttärdade förordvingarne om sockenstämmor i riket, i hvad landsbygden angår, samt om sockennämnder på landet, äfvensom af hvad i andra författningar kan finnas stridande mot nedan meddelade föreskrifter, utfärda följande förordning om c.?; men samma förordning stadgar i 35 : Om utväljande af elektorer för riksdagsmannaval, samt val af nämndemän är särskildt stadgadt. Af denna synes ej annan slutsats kunna dra gas, än att omförmälde valförrättningar uttryckligen blifvit undantagne från den nya kommunalstyrelsens handläggning. Angående elektorer för riksdagsmannaval ex sterar icke någon annan lag än riksdagsordninen, och i afseende på nämndemansval gäller 1 ap. 1 rättegångsbalken, sådant detta lagrum lyder i kongl förordningarne den 18 December 1823 och den 2 April 1849, begge dessa lagar hänvisande till sockenstämma och röstgrunder, som äro olika, både sinsememellan och med röstgrunden vid kommunalstämma. Tager man i betraktande, att K. M:t grundlagsenligt ej kunnat ändra hvarken en bokstaf i riksdagsordningen, med mindre, iän att rikets ständer vid två på hvarandra följande riksdagar sådan ändring medgifvit, (regeringsformen 81) eller 1 kapitlet rättegångsbalken, som är civil lag utan ständernas bifall, (regeringsformen 87) så synes ock klart framstå, 1:0o att det just är derför, som berörda två valförrättningar blifvit från den nya kommunalstyrelsens befattning undantagne, och 2:0 att elektorer för riksdagsmannaval och nämndemän fortfarande böra väljas på fullkomligt enahanda sätt, som före kommunalförordningarnes tillkomst. Rikets ständers i beslutet den 8 December 1863 S 81 intagna riksdagskallelse bjuder ock, att, i afseende på riksdagsmannavalen noggrannt till efterrättelse iakttagas bör hvad 11, 12,13, 14,15, 17, 18 och 22 SS i riksdagsordningen stadga och förmå; och K. M:ts öppna nådiga bref till rikets ständer om det förestående riksmötet, af den 21 sistlidne April, hänvisar äfven till nyssuppräknade i riksdagsordningen, — utan att någon: dera af dessa kallelser med ect enda ord häntyder på kommunalförfattningarne. Nu lyder 11 8 i riksdagsordningen (utgifven den 11 Juni 1864 i författningssamling n:o 29, således fulla två år sednare, än kommunalförfattningarne), ord för ord sålunda: Med de i andra omförmälda föreskrifter ) förstår bestämmandet af skyldighet för vederbörande korporationer eller embetsmän, att utan vidare påminnelse och utan annan anledning, än ) ?Nödiga föreskrifter i afseende på riksdagsmannavalen.? (Regeringsformen