dagsmannaval just af det skäl att derom icke var fråga. Men emedan så skedde — afsigt ligt eller oafsigtligt det är likgiltigt — så kall allmänheten påtvingas den föreställ iogen att regeringen till ig rä att i administratif väg besluta i strid mo grundlagen, Om nu, hvilket är sannolikt, elektorer utinom somma härad, dels i enlighet med dagsordningen således på sOCkens tämme, dels, enl of iterade cjudikatets? anvisning, på komstämrna, men klagomål sedan anför det ar de sålunda utsedda elektorerna mannavalei — och det är det. väl då trolibt att högsta domstolen, som st Sn sig ; hålla strängt )ä grundlagens boks , hvilket också grundlagen sjelt anbefaller ska!l godkänna ett riksdagsmannaval, i hvilket elektorer del: tagit, som icke blifvit så utsedda som 11 riksdagsordningen bjuder? Vi svara härpå utan rwgcaste tvekan — nej! Men har icke då regeringen, genom silt obetänkta beslut — prejudikatet? — dels föranledt en konfusion, som vållar tvist, besvär och tidsutdrägt, dels ådragit sig en dekontit yr af det slag, som hvarje regering, ömtälig om sitt anseens ie, bör undvika? Ar bka stor vigt som det är alt regeringen hätdar sin grudlagsenliga rätt, al lika stör vig tär det äfven att regeringen aldrig öfverskrider de gränsor som grundlagen utstakat — minst i denna fråga kan något t I uppstå om grunden för regerings : befogenhet. HM. a var uppsatt har Posttidningen