Aftonbladet – 12 juni 1865, sida 2

ella öfvervigten i sina soldaters antal, så känna Paraguays invånare sin öfverlägsenhet på grundsatsernas och de allmänna inwressenas område. Pareguay strävar att miräda j de civiliserade nationernas stora förbund, der de unga folken utan svörighet komma sig upp och förädlas. Dem som kalla republiken för Amerizas Kinn, rar den med att ritva ned de murar och vallar, som förut omgifvit den, och som dess fiender ännu sträfva att bibehålla och erna skolle gi nav högre. Då dr Francia seqvestrerade sitt land, gaf hun Buenos Ayres ett monopol. Knappt uppnådde diktaturen sitt slut, förrän Paroguay bemödade sig alt öppna handelsförbindelser med den öfriga verlden: men regeringen i Buenos Ayres sutic sig deremot och hindrade y är 1842 at belria sig från det Idrade afspärruings emet: och nu det just de som envist förfäkta alspärrai n, hvilka förebrå republiken brist på är Paraguay kämpar för den fria skeppefi ten, Loplat: staternas emancipation, den stora natiovslp de argentinska I runs och hela Sydamorikas politiska jemvict. Aila de spansi-amerikanska republikerna med unduntag of Chili gränsa mill Brasilien: hvarje tvinmf, om Paracnay firar, måste vara en seger för alla systernat rna. . och tvärtom måste hvarje våld från 13 sida anses såsom ett störande af ä ikanska jemnvigten. I ) de strid mot Bra lens och Buenos Ayres retrograda strå vanden, utgör sila afdelningen al den i Moj 1510 började revolutionen, Den uppgitt Bolivar mottog af San Martin och torde ä ern vid Avacncho, har nu öfvergått till republiken Paragunys öfverhufvud. Boliv dröm best vd I deri. att föra revolutionen ända in i hjeruf Brosilien, men Buenos Ayres afundsjuka hiudrade dess utt ie, så att det se unuades horom utt fröjäa sig åt dess verkligande. Sedusre upplog Rivadavia ide, men äfven han strundade på ndet från Buenos Ayres, som dör med Brasilien och arstod Banda OritnGeneral Lopez, född nära Missionerva, an Martins vagga, och på gränsen ut det land som bär Bolivers uamn, — general Lopez var det tförvehället att i proviusen hiv G tal dessa store man iide slut: det 2 och genom Guribaldis ärorika dater förberedda verket. set mellan Paracusy och Brasilien är proportionerligt än de tro, som siridskraftertia endest efier de dimensioner, a båda ländernas områden Det högst betydliga afståndet mellan Paraguny och Rio Janeiro, centralpunkten för alla Drasilianska kejsardömets hjelpkällor, i och för sig ett faktum, som i denna i är till sor iö del för republiker. Dot stö ar i Paraguny-ormöns makt ott från rycka ret Vidsträci ia provinser och i t tillfoz t et serliva auktoriteten ej kon hemta Rio Janeiro och i stland, är tet längt på E xpeditionerna föras på v ägar. Det dä enahanda, sow om de begge hurvudstäderna voro bel olika kontinenter; mellan beg der finnas endast landkommunikationet i fantasien: de existera i verkligheten lika litet som någon jernb: mellan Baenos Ayres och Curico i Chi På begge sidor beskyddadt och för ad: al mikugna floder och ogenomitr: liga skogar, r Paroguay ett ar uuturen sjelf upprättudt stort ciadel, genom hvilket republiken ser sig i stånd att modigt kunna bjuda spetsen ät det förenade anfallet från Brasilen och Buenos Ayre Dessutom försvaras Paraguay gerom mi läriska befästolugar, ka ingalunda stå ter dem, hvilka blit tade på andra pookter i Amerika. Batterierna vid umajta på floden Puraguays stränder, icke lungt ifrån der denna flod eåvimantlyter ned Parana, äro försedda med 200 svåra kanoner, och hvarje skepp, hvilket seglar när förbi, der flouen är smal, har stt ut-j så en svår eld på en sträcka al 500 kilometer. Da Buenos Ayres är 1811 avorep republiseu Pareguny med en urme, hvilken kort rut hade slagit två engelska körer, vo örsvarsmedlen ingalunda i så godt skick; icke -estomindre blefvo trupperna från Bue103 Ayres, uuder befäl uf den berö:ude Belaruno, sl gna auf paraguayunerna och wingiuwde att kapitulera. Republiken Paroguays soldater äro utällisa, måttliga och modiga; alla kunna sa och endast sällan anträtlas nugon, som ke kan skriiva och räkna. Endast tå af de curopsiska armeerna kunna framställa nagot dylikt. I Pareguay har ingen statsskuld: icke derföre at det saknat kredit, utan emedan less egna resurser varit willräckliga och less finvnser under lång tid väl förvaltades Betolkuingen, van att inskränka sig till lanieis egna produkter, skall veta att hälla blockaden och belägringarne i ständ. Laniet är jeke splittradt i fiendiliza partier som i de andra republikerna, hvilka blifvit mderwnuerade genom det ständigt anarkika tillstandet, och der Brasilien kunnat väräkna de ivre tvistigheterua som en god yuudslörvandt. ann olatltafömonsndnarna RK Må ha dan) i