Aftonbladet – 8 juni 1865, sida 2

Preussen tillfälle att för en lumpen summa penningar förvärfva en välbelägen provi efter hvilken det kinge och med de oärli gaste medel traktat — det är allt. Och detta göres til föremål för cn nationel miunesiest: och festeus arrangör är en re ring, hvidkens aktning för avdra fölks hi sioriska minnen men lärde känna, då lejon monumeniet på Flensbores Kyrkogård iörstördes, då dei nittonde århundradets Eu ropa nödvades rodoa ötver eo gr plundring som sekvar motstycke i historien. Preussens atrå etter Posnneri ledde, som söt, under sednare hälften at frihets tt förbund mellan nämnda wakt och ud, hvarigs 1 dessa stuter tförpl arte sig alt uppräuhalla det regoring sön i Sverge, som gjorde värt Iaud till en lekboil 2 förrädisk nnars händer. Sverges svaghet och det regeringssätt, hvaraf den berodde, voro ej så dyrbara för Prens sen som för Rysslan men en al dem ulen garenii deta — regeringssätts vidmokthållsnde erbjöd, dereSverge ej rävede sig efter de objudna förmyndar behug, en revändning att Paockup den del al svenska monuarkien, som lag Preussen närmast, hvilken plon också antyddes i en ar de prev 4-ry ska traktoterna. Den fasthet, Gustaf 1 ädagalode met de preussiska hotelserna skrämde visserligen Pieussen från ut det xi denna hounetta otsigt att r Pp Sverges beköstöud. Men det dröjde ej cu par årtionden, innan den äter trädde fram I något fördadrad skepnad. Konung Gustat Ill, som genom anfallet mot Ryssland ville en gang för alla s vår arfliendes makt, och för det ändamålet bemödade sig an kuyla eo mot Catharina rikiad allians mellan Turkiet, Polen, Preussen och Sverge, att omintetgöra det ryska inflytandet i Polen och att medverka till ett oronadt och krat styrelsesätt i sistnämnda land — hvilka planer Preussen omfattade med skenbar värma och bifall — fick snart erfura, hvad den preussiska vänskapen betydde. Då hans medel till krig rtsättande voro uttomda och han allt ifrigare yrkade hos ska regeringen handling i stället för fö och främst idier, visade det sig att utan Pommerns öfverlemnande såsom pant inga penningar stodo ult ervälla. Um Hertzberg, själen i den dävarasude preuska regeriugn, yttrade en diplomat på den tiden, att han intet annat system känner än ant taga från sina grannar? Gustat UI, som ej beqvämade sig till att lyssna ull de preussiska unspröken, nödgades i hust sluta kriget mot Ryssland. Polo arne, som ej vide med Danzig och Thorn betala Preussens iogra ord och liga löftjen, såg0 snart den förmente bundslörvandten ena sig med dess licender om Polens ndra delning. Planerna på Pommern inåste man deremot uppskjuta. Omsider år 1815 yppades ett tillialle art för en spottstylver köpa deu så länge eftertraktude besittninsem, Sädant är det stora mine, som i dag iras verge har ej anledniug alt önska en ofild och af en främmande nationalitet be bodd provins tillbaka, om vj af deltagande ör dess invånare, som under den preussiska mnkerregimen oita med sakvud talat, såsom un 7deu gumla goda tiden, om den pe od, då deras tand ivade under svenska sronan. Det är ej i känslan ar någon bitr förlust vi yttra värt ogillande af den st, som erinrar om Pommerns skils . essa, ter halftonvat hundrade års samvaro, från let land, hvars bjeliesaga till sior del skreis kampen för Tysklauds religiösa och borserliga frihet. Meu vi kunna cj hysa några ympalier I st rv en national som ej fir om iosterlä bragd i friheteus eller got stordud i odlivgens tjenst, ej någon rf ljusets och sanuingeus buntriöraie, blott lumpens oförtjenta Iy och en bemäri ide diplomati indusiririddar1e8 Yr rhisioria: eu fest, der man ej täner på annan storhet än yttre förstoring, der en tyska högmodsandan för ordet och erfringslustan efter noier skrå sitt: — IK. M:t har, evligt Posttidningen, den innevarande månad till ijenstgörande extra mdinarie hofpredikanter utnämnt och förrdnat: unkten vid Nya ele sentarskolan i holm, teol. kand. och fil. dokt. J. A. ikström, samt läraren och predikanten vid Vimänna institutet för dölstu ma och linda, til. dokt. J. Widen. Lo — Barnhusdircktionen. KK. M:t har under ien 28 väsil. April, uppå gjord vosökning, niledigat f. d. mediemulrådet, förste släkaren i Stockholm, dr A. G. Carlsson rån det honom den 15 Okt. 1555 meddeade förordnande att vara Jedumot i direkionen för ullmänna baruhusinrättningen i tockholm. — Tjenstledighet. K. M:t har under den J näst!. Maj beviljat postmästaren i Sköfde O. Gyllenram tjeustledighet under 6 månader.