Aftonbladet – 7 juni 1865, sida 3

stein. Och likväl är Österrikes motstånd mindre riktadt på dessa fordringar än mot den ställning Preussen i allmänhet intagit. ÖSTERRIKE. Programmet för kejsarens vistande i Pesih är redan faststäldt. Den 6 Juni på f. m. skulle han anlända till bangärden, hvaretter följa besök på landtbruksförenivgens exposition, regatta på Douau, milnärparad, kappränniog, bal m. m. Från Wien skrifves till Kreuz Zeitung, att man i hofkretsarne talar om kejsar Maximilians återkomst till Österrike säsom om en afgjord sak, samt att han åter erhällit alla de rättigheter, hvarifrån han måste afstå vid mottagandet af mexikanska kronan. ITALIEN. Rörande uuderhandlingarne med medd las uti ett bref från Florens följ Meningsskiljaktigheten inom minis eren i fråga om underhandlingarne med den helige fadern har lemnat rum för en fullkomlig enhällighet i åsigter, såväl i fråga om hvad som redan blitvit åtgjordt, som rörande det förfarande, hvilket framdeles bör iakttagas, äfvensom om fördelarne för Italien af en försoning, som skall göra slut på många. störande förhållanden. Vegezzi är en man, :om måste tillvinna ig alla goda patrioters förtroende; ty under det han utmärker sig för klokhet och skicklighet, vet tillika hvar och en, att denne diplomat ej skulle vara i stånd till att på något sätt träda det nationella programmet för nära. Hans frimodighet och hans o:ubblighet synas ha tillvunnit hon m den helige taderns välvilja, och denne hade vid underhandlingarne bemött Italiens underhandare v ed en försonlig ton och älskvärd munterhet. Så tll exempel utropade pålven, då fråga uppstod om nödvändigheten at några biskopsstilts upphäfvande: Huru, ni villicke blott bersfva mig mina provinser, utan äfven mina bisxopsdömen?? Regeringen är så nöjd med Ve ezzis sätt att utföra sitt uppdrag, att hon är beredd att gifva sin untgerhandlare et slags oinskränktare fullmakt vd usderhandlingarnes fortgång. Vegezzi skall nemligen blott vara bunden vid en viss tid, och om efter dennas slat en öfverenskommelse ej kunnat tillvägabringas, skola underhandlingarne afbrytas. För ötrigt skall Vegezzi ha full frihet att handla; ja, regeringen öfverlemvar åt hans godtinnande att, om han skulle anse det nödvändigt, icke mera återvända till Rom, utan föra underhandlingarne genom korrespoudens. En af stötestenarne var Itsliens fordran att biskoparne skulle aflägga trohetsed ät konungen. Regeringen hade ett ögonblick varit sinnad a: afstå från denna fordran, sör att undanrödja denna svårighet, hvarpå pålven lade mycsen vigt: men regeringen kom snart på andra ta kar och anser nu denna ed vara f stor vigt för Italien. Man anser det älven troligt, att då den heliga stolen kunnat beqväma sig att underhandla med Rom gnas och Umbriens nya furste, så kon romerska rege ingen äfven tillåta dess biskop att svärja honom trohetsed. Intet enda af de regeringen tillgifna stora bladen qvarstannar i Turin. Diritto, Opi nione och Italie öfverflytta till Florens och Gazetta di Torino ombildas till en demokratisk organ. Italienska regeringen skall hafva på in direkt väg föreslagit Österrikes regering afslutandet af ett handelsfördrag med Italien. AMERIKA. Uti Raleigh i staten Nord-Carolina, hade hållits ett stort så kalladt indignationsmöte, på hvilket det så länge af upprorsmännen terroriserade lolket uttaiade sig med största förbittring mot upprorets ledare samt med hänförelse gaf luft åt sina unionistiska sympatier. Negrerna i Nord-Carolina hafva sändt en petition till presidenten, och deruti anhållit om att rösträtt måtte tillerkännas dem. Enligt Underrättelser från Rio Janeiro af den 10 Maj hade argentisska republiken förklarat Paraguay krig, derföre att sistnämnda stats president Lopez, utan föregående krigsförklaring, borttagit argentinska ångaren Salto, samt låtit sin flotia bemäktiga sig argentinska hamnen Cor ientes, samt två argentinska krigeskepp. Staden Corrientes hade blifvit utan motstånd besatt af 7000 man af Paraguays arme. Argentinska republiken hade aislutit ett alliansfördrag med Brasilien och Uruguay och en här af 20,000 man hade blifvit sänd mot Paraguay. KINA I Shanghai har man afslutat en ny folk räkning, som visar att i de särskilda främ. lingsqvarteren, utanför den med murar om: gina egentliga kinesiska staden, bo inalles 2750 utländningar och 142.465 kineser Bland utländningarne finnas 460 fransmän: resten består af engelsmän, amerikanare oci tyskar. I Shanghai cirkulerar bland främ lingarne en subskriptionslista till bidrag fö) ästadkommande af en färdväg från Shangha till Wusung, vid dennas förening mec Jangtsekiavg, för att bereda innebyg garne tilltälle att vid hvilken årstid son helst beqvämt kupna komma ned till hafs kusten. Vägen skall icke gå längs floden utan öfver Kungwang, midt igenom lande och föröka det ringa antalet af promena der. Wusung skulle derigenom från er liten fattig by förvandlas till sommarbostä der för de 1 Shanghai boende utländnin garne och inom kort svivga sig upp till er ståtlig plats. Under tiden funderar man England på en jernväg mellan nämnde plat ser, och utsigt lärer verkligen finnas fö dess törverrligande. På Japan har en eldsvåda cen 13 Mar förstört britiska och ryska konsulathusen Hakodadi, så att blott en del af arkive