AMALIA. Roman i tvenne delar. ar Jos Mårmol). I provinserna har revolution utbredt sig med eldens hastighet. Tucuman och Salta, la Riaja, Catumarea och Jujuy tillhöra ej mera tyrannen; de hafva rest sig emot honom och förjagat hans härar Munken Aldao förmår ej kufva revolutionen och Cordöba skall öfverlemna sig å: den första, som söker bemäktiga sig det. Rosas hoppades på La-Madrid; La-Madrid tillhör hoTOR mera. Huru? utropade alla och veste sig på en gång, undantagande Eduardo, som tycktes fördjupad i sina egna tankar. 4Jag skall säga er det, mina kerrarX, sade Daniel, Smen för all del höjen icke edra röster så; det är icke nu tider att tala högt i Buenos Ayres. 4Jag har talat sannt, då jag sade att LaMadrid ej mera tillhör Rosas. BSkickad för att qväfva revolutionen i Tucuman har hen i stället slutit sig till densamma, bortkastat det vanhedrande tecknet på Roms förbund och på sitt bröst fästat frihetens blå och hvita band.4 Bravo! Bravo!4 STystnad, tystnad, mina h hekräftelsen på mina ord i exder: Friheten eller döden! Generalorder af den 9 April 1840. På befallning af styrelsen ertännes herr öfversten och generalmajoren, don Gregorio Araoz de La-Madrid såsom gentral en chei för alla provinsens linietrupper och milis. ) Se A. B. n:r 83—85, 87, 89—92. 94, 96—102, 104, 106, 107, 109, 112, 113, 116,117 (B), 119, 123 och 124 (B)—L6.