Ni har rätt, det är Rosas färg4, ) svaade tru de N. Men, säg mig dock, är hon icke vacker? GNej.S Verkligen icke ?4 Hon är en vcker bondflicka, men det är lit. Hon har alliför röda kinder, alltför eta armar och händer, hon är alltför lundtig för den goda tonen och alltför obildad ör personer med fiut vett. Denna damX, tänkte Amalia inom sig, är en verklig skatt för mig, som sitter yredvid henne, men det är farligt att uppräda framför henne, ty hon synes vara i ejd med Ihela menskligheten. — Men, tilljade hon thögt, fruktar ni ej att Agustina skall 1å veeta att ni ringaktar hennes skönhet, så mycket mer som personer af vårt kön sägas aldrig förlåta sädana knappnälsstygn 24 Bah! Tror ni icke hon redan vet det? Tror ni ej att alla här veta hura vi anse dem? Detta är den enda hämnd vi kunna lå öfver dem; må de veta, må de begripa den skilnsd, som finnes mellan dem och oss! Vidare är faran icke så stor — hvad kunna de väl göra oss? Och slutligen, tala vi derom epdast oss emellan. Alltid? frågade Amalia med ett skälmaktigt leemde. Alltid, som till exempel nu, svarade sefiora de N. med stark touvigt. Förlåt,, sefiora, men jag har ännu icke haft den äran att meddela er mina politiska länkesätt. Bab! I detsamma ni satte er här, sade ni mig dem.t tJag?t ) Resor heter på spanska rosse; den röda fören var, som tt, diktvatom Roses lif.