Stockholms stadsfullmäktige sammanträdde i går kl. 5 e. m. å stora börssalen. sin nuvarande lokal. Af de på föredragmngslistan upptagna ärenden. företogs först till behandling berednings utskottets betänkande n:r 49. i anledning af Hedvig Eleonora församlings underdåniga anmälar hos K. M:t om försäljande aft egendomen n:r 4 vid Kaptensgatan, hvilken fastighet tillhör der s. k. beklädnadstonden tör fattiga barn inom församlingen. Utskouet har tillstyrkt försäljningen under vilkor att den deraf uppkommande behåll vän skulle erlemnas till törsamlingens fattigvårds enskilda fond att. i öfverensstämmelse med de för beklädnadstonden gifna föreskrifter, al församlingens fattigvårdsstyrelse förvaltas och användas. Efter votering bifölls betänkandet a; stadstullmäktige med 45 röster mot 35, hvilk: sistnämnde förenade sig med hr Montelius. son ville att det töreslagna vilkoret skulle ändrar derhän, att fattigvårdsstyrelsen skulle förbehållas att sjelf göra sin eganderätt gällan.e. Un ett till K. M:t ingilvet memorial, hvilket remitterats tilll stadsfullmäktiges yttrande. hade chelen för statistiska centralbyrån hemställt on änställande mf en folkräkning inom hufvudstaden vid slutett af innevarande är, för att angående hufvudsttadens folkmängd erhätla mera till fredsställande: uppgitter än som genom de år liga summarisska redogörelserna från presterskapet eller genom mantalsskrifningarne kunde vin nas. Beredniingsutskottet, som afgifvit utlåtande häröfver, bade ansett sig böra afstyrka densamma. Då den årliga mantalsskrif ringen inom hufvudstaden vanligen afslutar den 19 December. och en folkräkning skulle afse den 31 i samma månad, fann utskottet betänkligt att utan tvingande behof örorda den ifrågasatta folkräknin gen, synnerlisast som ännu ej ådagalagts, att en tolkräkning. sådan som den är 1860 anställda verkligen utgr det ändamålsenligaste sättet att i storre eller nindre omfattning vinna åtskilliga för kommuna behöfliga statisiska upplysningar Utskottet atsyrker förslaget om folkrä kningen: men tillstyrker dercmot, att stadsfullmäktige måtte hemställa huruvida icke K. M:t skulle tä kas förordna om en närmare utredning af fö hållandena rörande mantalsskritningarnes förrä tande inom hufvudstaden samt derefter medde det förnyade stadgande i detta ämne, som mi pröfvas nödigt tör att tillförlitligen kunna erhålla de vid mantalsskrifningarne åsyftade upp lysningar angående stadens betolkning; i san manhang hvarmed jemväl torde komma i re vägande, huruvida forändrade föreskrifter må tör ändamålet ertord i afseende å de anteckningar, presterskapet åligger föra öfver Stockholms Stadstörsamlingars medlemmar. För nyttan och nödvändigheten af en fokräk nings anställande talade hr F. Th. Berg, sann understoddes athrr Carlsson. Malmsten, Wistranc och diazelivs, hvilken sistnämnde betecknade det sätt, hvarpå mantalsskrifningen nu förrättas, så som abderitiskt, då den borde kunna försigga på lika många, till och med färre dagar än nu erforderliga veckor. Deremot yttrade sig hrr Kinmanson, Dufva, Dalman och K. J. Bert emot den föreslagna åtgärden såsom för ni rande ej behöflig eller mediörande åsyftadt ändamål. Alla syntes dock ense om att en förändring i de gällande stadgandena för mantalsskritningen voro nödvändiga, och uttryckte den önskan, att cdenna snart måtte vidtagas. Full: mäktige atslopgo frågan om Tfolkräkningens anställande, mern godkände deremot den af utskottet föreslagnaa hemställan till K. M:t om fi drade stadgannden för mantalsskrifningens fö tande i huivuudstaden. Härefter föpraogs till behandling hr L. J. Hietas vid förraa sammanträdet bordlageda motion, angående Nybbrovikens fyllande, hvilken föranledde en lang och hflig debatt. Diskussionten öppnades af motionären sjelf, hvilken i ett längre skriftligt anförande utvecklade de skäl, som föranledt honom till att väcka motionen och redogjorde närmare för den me ning han deri uttalat, önskande på detta sätt få sin åsigt till protokollet bevarad, enär inter särskildt sädant fördes ölver diskussionen via stadsfullmäktiges sammanträden. At hela gen gen vid detta ärendes behandling förut. trodde sig motionären finna, att det då fattade beslutet tillkommit, emedan K. M:t trott på stads fullmäktige, stadstutlmäktige trott på berednings utskottet, och beredningsutskottet slutligen trott på de komiterade, som i första hand förehalt irågans utredande. I sitt anförande upptog och vederlade hr Hierta för öfrigt de skäl, nämnde komiterade amfört, och afslutade detsamma med muntligt tilllkännagifvande, att han skulle närmare formuleera sin hemställan till stadstullmäktige, sedan af diskussionen sig visat hvad understöd saken hade att vänta hos dem. Hr Dalmaan erhöll härefter ordet samt förmenade, att soom han icke varit stadsfullmäktig. då det förra . beslutet fattades, borde han kunna anses fullt oppartisk att yttra sig i frågan. Han fann det egert, att hr Hierta hvilken deremot vant fullmäktijig och närvarande då icke uttalat sina betänkliligheter och meddelat de upplysningar, han seedermera lemnat; men tog för afgjordt, att ssåväl komiterade, som beredningsut skottet nogaa betänkt saken, innan de tillstyrkt Nybrovikens; fyllande. För bedömande af dess nytta eller slkada sade sig tal. icke sjelf ega tillräcklig sakkunskap; men i afseende på frågans torme la belhandling deremot ansåg han för sin skyldighet attt uttala sitt ogillande af hr Hiertas motion, såsom förnärmande för stadsfullmäktige. Då dessa redan en gång förut enhälligt anhål lit om förändring af deras förut i frågan fattade beslut, fann hr Dalman det i högsta grad oformligt, att de nu ånyo skulle till K. M:t ingå med en begäran om detta sista besluts upphäfvande. Hr Modig uppläste ett stycke ur ett utlåtande, som vägoch vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit i ämnet, för att i viss mån visa rätta förhållandet med ett citat. som hr Hierta hemtat ur nämnda utlåtande, och hvilket. stående ensamt, syntes tal. missledande. Citatet. rörande de betänkligheter vägoch vattenbyggnadsstyrelsen uttalat mot hamnens fyllande vid Nybroviken, vore rikEUs EN at