Ja, ni sjelf, sefiora. Ett utseende som ert, en hållning och ett väsende som ert, ett språk som ert, en toilett som er, finner man ej hos de federationen verkligen tillhörande damerna. Ni tillhör oss, om ni också ej vill medgifva det. wTack, sefiora, sade Amalia med sitt vanliga vackra småleende. I detta ögonblick helsade fru de N. vänlivt på ett fruntimmer, som tog plats midtemot henne. SVet ni hvem detta var?4 geade hon till Amalia. Sefiora, ni vet ju att jag känner ingen här.4 Gud bevare oss!4 Ja, hvad vill jag göra, sefiora?4 Denna dim är emellertid general Rolons maka: pålitlig vän. godt hjerta — se der hennes karakter. Men de nya bekantskaper bon gjort och hvartill hon genom sin mans ställning blifvit tvungen, hafva alldeles beröfvat henne den obetydliga goda ton hon egde, och då hon skickar bjudningskort tll sina tertulias för vintern — hvad tror ni väl dessa kort innehålla ? eFörmodligen dagen och timman för sällskapet. Godt, än mera?5 ?Mera? Om på kortet står att man inbjudes till ett attonsällskap, jemte timman och dagen, så vet jag ej hvad som eljest skulle stå der.? 7Jo, hvad tycker 1i? Hon tillkännagifver sina gäster att tertulian begynnes med eervering af eafd ev lait! Stackars Juanal? Amalia kunde ej läta bli att skratta bjertligare än eom kanske passade för det sällskap, hvari hon befann sig. Hon vände bort hufvudet för att dölja sitt leende, då hon i detsamma varsobtef Daniel som in